Mer eller mindre hyggesfritt?
Vad tycker massa industrin som är beroende av den yngre gallringsvirke om att 10% ska avsättas till blädningsbruk?
Det är nog framförallt den minskade tillväxten som är bekymret för virkesförsörjning. Om virket blir grövre i genomsnitt tror jag inte massaindustrin har något problem med. Däremot om det blir dyrare pga minska utbud.
Sänks inte naturvärderna väldigt mkt om vi hela tiden plockar ut de äldsta och grövsta träden vid blädning
Även i blädning måste man lämna evighetsträd så att några blir riktigt gamla, precis som i kalhyggesbruket.
Finns det någon studie om upplevelsevärden i luckhuggna skogar? Tycker människor att upplevelsen är positiv och skogskänslan finns kvar eller blir upplevelsen snarare att knalla runt i massa små fyrkantiga hyggen?
Det vet vi inte, vi behöver nog studera den frågan närmare.
Hur mycket minskar skogens koldioxidupptag genom blädningsskogsbruk?
Koldioxidupptag är direkt kopplat till virkesproduktionen. Ju mer det växer desto mer koldioxid tar skogen upp. Om blädning producerar 20-40% mindre virke så tar den upp lika mycket mindre koldioxid.
Om man generaliserar - är det den enskilda skogsägaren eller skogsföretaget som har bättre förutsättningar att bruka skogen med hyggesfria metoder?
De hyggesfria metoderna är mer skötselintensiva och kräver generellt mer kunskap och närvaro. Stora skogsbolag har lättare med kunskap genom att de har anställda med skoglig kompetens medan många enskilda skogsägare har den närvaro på fastigheten som behövs. Kombinationen en kunnig och aktiv enskild skogsägare är nog den som har bäst möjligheter att lyckas.
Johan: är verkligen luckhuggning hyggesfritt?
I de flesta länder som definierar sitt skogsbruk som hyggesfritt är luckor och skärmar tillåtna. De anses nödvändiga för att få upp ljuskrävande trädslag som tall och ek. En tumregel för luckornas maxstorlek brukar vara dubbla trädlängden.
Avd. snillen spekulerar: Hur skulle en optimal fördelning se ut mellan avsatt skog, brukad skog och hyggesfri skog, om vi antar att Per Angelstam mfl.s sou fortfarande kan ge ledtråd om vad som räcker för att skogsföretagen ska lyckas ta ansvar.
Det kan nog ingen säga idag. Det beror nog mycket på vilken typ av hyggesfri skötsel vi pratar om och hur intensiv skogsskötseln är i trakhyggesbruket.
Vad tycker älgen om kontinuetetsskogsbruk? Födotillgång?
Älgen tycker mycket om trakthyggesbruk - mycket mat på begränsad yta - särskilt om man föryngrar med tall. Blädning tex gynnar gran och sprider ut älgfodret i landskapet.
Hur stor är andelen hyggesfritt i Sverige idag?
Vi vet inte riktigt, eftersom de flesta ingrepp av blädningstyp inte är anmälningspliktiga. Det görs en del som NS-skötsel, kanske några procent av arealen.
Hyggesfria metoder. Många är lite luddiga att definiera. Kalkylen "försämras" väl ytterligare med ex kostnaden för Hagners utsyning o om det inte synas ut misstag som kommer att begås jmf då med beprövade metoder.
Ja, vi skulle behöva en samlad definition av begreppet hyggesfritt som alla kunde enas om. Jag tror generellt att skördarförare kan lära sig göra rätt trädval med lite utbildning.
Hur många procent tror ni kommer vara hyggesfritt om 10 år?
Det håller vi för oss själva.
När övergår en lucka i samband med en luckhuggning till ett hygge?
I några länder använder man dubbla trädlängden som regel. Det skulle innebära ca 0,1-0,3 ha i Sverige.
Luckhuggning, kanthuggningar, skärmar. Ökar inte risken för stormskador?
Kan vara så men å andra sidan är ju inte kalhyggesbruket heller idealiskt med alla hyggeskanter. (Tänk Gudrun.)
Blev det skador på kvarvarande träd i dina tidsstudiebestånd?
Ja, i ett av de fyra bestånden som studerades. Det aktuella beståndet hade bäst skiktning och underväxt, vilket verkar ha gjort arbetet svårare för förarna.
Finns det risk att skador underskattas när man avverkar i gammal granskog var 20 år tex storm. Granbarkborre och markskador.
Risken för storm och barkborre hänger mycket ihop. Hur stor stormrisken är i fullskiktad granskog utan hyggeskanter vet vi inte så mycket om. Under omställning från enskiktad till flerskiktad gran så är det troligen så att vi utsätter oss för en extra stormrisk. Markskador blir nog som i en vanlig gallring, men totalt sett gör ju den lägre virkesproduktionen att det över tiden är färre skotarlass som skall ut till bilväg och detta bidrar till minskade skador.
Hur hanteras olika risker i kalkylerna för de olika skötselalternativen jfr med trakthyggesbruket? Markskador, rottöta, mindre skogsflis etc
Dessa konsekvenser är inte med i Heureka-analyserna jag redovisade. När det gäller vind och markskador, se ovan. Rotröta kan bli ett problem i blädningsskogen, men det är ju inte problemfritt i trakthyggesbruket heller. Stubbehandling är nog ett måste. Det blir dyrare att ta ut GROT och energipriserna måste nog upp rejält för att det skall bli lönsamt i blädning.