Kultur och natur i siktet

Inför traktplanering och traktval: Hur får man fram relevant skoglig data med hjälp av geodata, laserscanning, ortofoto etc. Hur går det att nyttja för att minska fältinsamlingen?

Nya nationelllt tillgängliga geodata finns tillgängliga som fångar en hel del skoglig data och som gör att fältinsamlingen kan minskas och styras till rätt områden. Den här artikeln sammanfattar vilka geodata som finns tillgängliga idag: Geodata åt skogen.

Kan satellit eller flygbilder ersätta laserscanning i framtiden?

Under ortofotoproduktionen (flygbilder) kan man få fram en ytmodell och på så sätt trädhöjder. Det kan sedan kopplas till fältytor för att skatta skogliga variabler. Det blir nästan lika bra som laserskanning och utvärderas nu på olika ställen i Sverige. Det går även att få fram från satellitdata, men till en högre kostnad.

Skogar med sociala värden går det att fånga med fjärranalys? Tätortsnära skog går ju att fånga upp, men andra  saker som stigar? I presentationen nämndes mest kulturlämningar och naturvärden.

Vi tror att del av detta är möjligt att kartera, men det handlar om vad man lägger i begreppet sociala värden. Stigar är svårt, men större vandringsleder (som i fjällen) har karterats med avseende på markslitage. Den nationellt tillgängliga fjärranlays klarar inte stigar i skogen.

Hur detaljerad information om beståndet ger laserscanning? Kan man se info på enskilt träd i bestånd?

Det går inte att se enskilda träd tydligt i den nationellt tillgängliga laserskanningen. Mer detaljerade skanningar kan beställas och då syns enskilda träd.

Kan man urskilja stenrören/lämningar trots blockig terräng?

Det är svårt, speciellt i småblockig terräng. Det är viktigt att visa vilka möjligheter och begränsningar som finns.