Gå till:

Kan träd växa till himlen?

Nej, såklart inte. Men förädlade träd kommer lite närmare himlen, lite snabbare. Skogsträdsförädling är ett kostnadseffektivt sätt att öka råvaruförsörjningen i en svensk bioekonomi.

Hur stor andel i en sådd ska vara förädlat för att det ska vara någon vits/vinst?

Det är lite svårt att beräkna, men om vi istället tittar på antalet frön i en sådd kan man säga att ca 1 000 frön per ha kommer att ge ett bra bidrag. Eftersom förädlade frön normalt gror bättre och har en snabbare tillväxt kommer många av dessa frön att utgöra produktionsbeståndet efter röjning och gallring.

Har skogforsk projekt genom förädling med GMO? Hur ser ni på GMO?

Nej, vi har inga förädlingsprojekt med GMO (tekniken finns inte ännu för att användas operativt). Däremot är det ett bra forskningsverktyg för att lära mer om hur egenskaper styrs och kommer till uttryck. För framtiden blir det "politiska" beslut som avgör hur GMO kommer att användas.

Rotröta är väl också en egenskap det går att förädla på?

Det stämmer. Vi håller på att ta fram träd som är mer resistenta. Vi använder information från fältförsök och plantskoleförsök. Dessutom arbetar vi tillsamman med grundforskare för att hitta genetiska markörer som kopplar till resistens. Med dessa kan vi bli effektivare i att hitta de mest resistenta träden.

Vilket land i världen är bäst på trädförädling? Om det inte är sverige, varför är vi inte det?

Sverige ligger i den absoluta täten. En del andra länder ligger också bra till (USA, Australien), men de svenska programmen är större eftersom skogsbruket är så betydelsefullt för oss. Våra långa omloppstider är en nackdel, det tar tid innan träden är mogna för att kunna korsas. 

Vad för egenskaper fokuserar ni mest på i förädlingen?

Förädlingen är organiserad så att olika egenskaper kan ha fokus i olika delar av landet eller att fröplantager kan produceras för specifika ändamål. På lång sikt är det generella mål som överlevnad/anpassning/vitalitet, tillväxt, och hygglig stamkvalitet som är huvudspåret.

När får vi resistenta plantor mot rotröta?

Vi har tillsammnas med SLU hittat en DNA-markör som kan minska tillväxten av rotröta i plantorna. Den förklarar en del av röttillväxten, men långt ifrån hela. Därför jobbar vi vidare i nya samarbetsprojekt. En exakt tidpunkt är svår att säga men vi kommer närnmare hela tiden. Helt resistenta plantor kommer vi nog aldrig att få och kanske inte ska ha heller. Risken kan då öka att rotrötan utvecklar nya typer som övervinner resistensen.

Om du fick förädla fram en egen drömplanta. Vilka egenskaper skulle du satsa på?

Jag skulle förädla ganska starkt för tillväxt (biomassa/arealenhet) eftersom jag tror att vi kommer att behöva mycket förnyelsebar råvara i framtiden. Jag skulle också satsa en slant på att minska känsligheten för rotröta och ökad robusthet inför framtida  klimatsvängningar. 

Var börjar himlen?

Himlen börjar väl där trädtopparna slutar? Skämt åsido, titeln anspelar på att vi ska tänka på andra egenskaper än tillväxt. Höga träd blåser ner lättare än låga t.ex. Vi har alltid tänkt på fler egenskaper än tillväxt men i takt med att ny metodik kommer kan vi lägga mer vikt vid andra egenskaper. TIllväxt är dock en mkt viktig egenskap även fortsättningsvis, och även en generell egenskap. God tillväxt kan med skötsel omformas till god kvalitet, det omvända är svårare. Risken för stormfällning, som ju ökar med trädens höjd, kan hanteras genom kortare omloppstid.

Ökad volymproduktion gav en lägre densitet, blir inte det ett problem i framtiden?

Som jag visade i ett diagram finns det ett genetiskt samband som är negativt. Det finns dock möjlighet att välja träd som kombinerar en bra tillväxt med en hygglig densitet. Framför allt så betyder skogsskötseln mer än genetiken för densiteten. Alltså finns det möjlighet att kompensera genom t. ex. svagare gallringar. Om man i stället tittar på biomassan som funktion av diametern ser man att biomassan per träd ökar snabbt med ökande diameter. Det beror på att diametern kvadreras och multipliceras med densiteten (lite förenklat). Tror vi på en framtida biobaserad ekeonomi med nya produkter och tekniker så kanske inte det negativa sambandet betyder så mycket. Som jag sa i föredraget så är det ni i skogsbruket som är beställare. Vi lyssnar.