Framtidens hjältar väljer den smartaste vägen

Kommer någonsin vintervägarna bli en del av krönt vägval?

Vintervägarna är med redan nu i form av de vägar som lyder under Vinterkungörelsen, vilket betyder att vissa allmänna BK2- och BK 3-vägar i norra Sverige får köras med bruttovikt motsvarande BK1 (60 ton). Sedan överväger SDC att ta fram en version för vinterväglag vilken skulle kunna ta hänsyn till tex backar som är besvärliga vid vinterväglag.

Hur påverkar kvaliteten i NVDB uträkningen av Krönt Vägval? 

Generellt sett innehåller NVDB väldigt mycket vägrelaterad information av hög kvalitet. Att vi kan använda Krönt Vägval överhuvudtaget beror på att vi har NVDB, en databas som man i de flesta andra länder inte har någon motsvarighet till. Sedan finns det vissa brister, t ex saknas vägbredd och broinformation till stor del på det enskilda vägnätet, vilket i viss mån påverkar ruttningen. Här är skogsnäringens arbete med t ex avvikelsehanteringen ett viktigt sätt att bidra till succesiv förbättring av NVDB. Sedan skulle vi önska ökad upplösning och noggrannhet i t ex koordinatsättning för ännu bättre kunna ta hänsyn till kurvighet och backighet. Utveckling av koordinatsättning, broinformation, besvärlig sväng och vägbredd sker på olika sätt, bland annat tillsammans med Trafikverket.

Har ni sett någon skillnad i förbrukning på torr och våt väg?

Ökar skillnaden mellan asfalt/grusväg vid våt vägbana? 

Tidigare forskning pekar på att fuktig vägbana ger ökad förbrukning. Det fanns också en hypotes att skillnaden skulle vara större för grusväg än för asfalt. Det finns en skillnad i bränsleförbrukning i studien mellan torr sommar och blöt höst. Den kan förklaras av fukten, men den kan också förklaras av andra orsaker, t ex kallare väder vilket driver upp bränsleförbrukningen. Här behövs mer forskning.

Hur mycket har det kostat att ta fram krönt vägval? 

Det är svårt att ge ett entydigt svar på frågan om utvecklingskostnaden eftersom många organisationer varit inblandade. Ett delsvar är skogsbrukets direkta stöd till SDC, vilket är 4 öre per avverkad kubikmeter. 

Vad betyder ordet krönt i "krönt vägval"?

Det syftar på den äldre kvalitetskontroll som utfördes på t ex vågar som används för vederlagsmätning. Kallas idag för verifiering.

Finns det större incitament för Krönt vägval med den nya km-skatten som är på gång?

Nej, incitamentet att använda Krönt Vägval är tillräckligt stort redan idag. Däremot kan km-skatten, om den införs, bli en variabel som Krönt Vägval tar hänsyn till vid ruttning. Troligtvis skulle då systemet välja något längre vägval för att undvika vägar med km-skatt. Idag är det genomsnittliga transportavståndet cirka 95 km, varav knappt 5 km sker på enskilda vägar, resten på allmänna vägar där eventuell km-skatt skulle utfalla.

Finns det gps i  bilar som skulle kunna fånga kurvighet?

Ja, lastbilarna är ofta utrustade med GPS. Data från dessa håller dock för låg kvalitet för att fungera på det tänkta sättet. Däremot skulle lastbilarna, om de utrustades med noggrannare mätverktyg, kunna fungera som datasamlare för att t ex uppdatera NVDB.

Gunnar: hur vet åkarna vilken väg de skall ta?

Krönt Vägval ger även rutten, så om lastbilen har rätt utrustning ska det vara möjligt att se vilken väg som rekommenderas.

Hur får ni ut krönt vägval till alla åkare?

Om lastbilen har rätt utrustning kan man se rutten i hytten.

När har vi en vägavgiftsrutin som bygger på Krönt Vägval? Och hur kommer vi dit?

Att integrera en vägavgiftsrutin i Krönt Vägval bör inte vara speciellt komplicerat. Vägen dit går via beslut i SDCs Logistikråd.

Hur kan man förändra prissättningen på transporter så att det skapar incitament för effektivare transportplanering och som gynnar både transportörer och befraktare?

Ett sätt är att tydliggöra vilka de egentliga kostnaderna är för de olika momenten i transportarbetet, och ersätta utifrån dem. Med den kunskapen kan man sedan effektivisera de olika delarna med mindre risk för suboptimering.

Är inte det bästa sättet att effektivisera de skogliga transporterna att överlämna all planering från alla uppdragsgivare till en logistikorganisation?

En samordning skulle leda till en bättre lösning eftersom ökad öppenhet kring bland annat lagerstatus i skogen och behov vid industri ger möjlighet för de olika aktörerna till planering av effektivare transporter. Men det finns flera hinder med en central planering som gör att det inte är självklart att en centraliserad logistikorganisation är den bästa lösningen. Det kan handla om känslig information, bristande kontroll och att organisationen blir för stor så att har svårt att ta hänsyn till lokal information.

Finns det inte anledning att sammarbeta med övriga intressenter inom transportsektorn gällande krönt vägval?

Hitintills har vi varit fokuserade på att utveckla ett system som löser skogsbrukets behov av att fastställa en rutt och ett avstånd från avlägg till mottagningsplatsen. I detta ligger också ett nära samarbete med Trafikverket kring kvalitet i NVDB, vilket gynnar även andra delar av transportbranschen. Nu börjar Krönt Vägvals ruttning bli så avancerad att utbyte med andra delar av transportbranschen borde kunna vara av intresse.

Även 2+1 vägar borde väl inkluderas. Där blir det ju ofta ryckig hastighet?

Ryckigheten som ibland uppstår på 2+1-vägar kanske framför allt handlar om personbilar, men om det visar sig ha stor påverkan även på lastbilstransporterna bör det även vägas in i Krönt Vägval.

Vilken hänsyn tas till vinterväglag i Krönt vägväl?

Vintervägarna är med redan nu i form av de vägar som lyder under Vinterkungörelsen, vilket betyder att vissa allmänna BK2- och BK 3-vägar i norra Sverige får köras med bruttovikt motsvarande BK1 (60 ton). Sedan överväger SDC att ta fram en version för vinterväglag vilken skulle kunna ta hänsyn till tex backar som är besvärliga vid vinterväglag.