Bör ungskogen brännas
Hur ska vi kombinera fakta vi fick inledningsvis om vikten av att röja tillräckligt hårt för att öka virkesvärdet med fakta om vikten av att hålla täta och jämna beståmd samt röja sent för att minska risken för betesskador?
Den absolut bästa ekonomin erhålls för bestånd som har röjts väl i ungskogsfasen (1-4 m). Förutom avsevärt bättre ekonomi kan man för välröjda bestånd räkna med mindre snö- och vindskador, ett bättre utnyttjande av potentialen i ökad tillväxt hos förädlade plantor, en större handlingsfrihet i kommande skötsel både i ett åtgärds- och tidsperspektiv m.m.
När man diskuterar röjning bör man skilja på uppkomstsätt för bestånden. Barrträdsplanteringar är ju den dominerande metoden. Lövröjning i barrträdsplanteringar (avlägsnandet av förväxande björk) är således den vanligaste röjningssituationen. Både gran och framförallt tall tar tillväxtmässigt och utvecklingsmässigt ”stryk” av överskärmande björk. Dessutom ökar risken för älgskador om man har överskärmande björk i tallplanteringar.
Lövröjning i barrträdsplanteringar behöver normalt sett göras då barrträden är 1-2.5 m höga. I naturliga föryngringar av tall eller tallsådder bör man göra plantröjning (enkelställning plus avlägsna förväxande s.k. vargar av tall samt hindrande björk) vid ca 1 m. Slutröjning till produktionsförband bör därefter utföras vid ca 4 m medelhöjd, då kvistkvaliteten är danad samtidigt som tallens toppskott vuxit ur älgfarlig höjd. Försök visar på att den bästa ekonomin i denna beståndstyp erhålls vid slutröjning till 1 400- 1 500 stammar per hektar. Att släppa i väg stamtäta eller oröjda bestånd från den egentliga ungskogsröjningsfasen är ett mer riskfyllt alternativ, som bl.a. förutsätter att man kan räkna med någorlunda ”rimliga” åtgärdskostnader vid ett senare skede (10-12 m höjd?).
Det finns inga garantier för detta. Om man ser till ”marknaden” i dag har luften mer eller mindre gått ur skogsbränslemarknaden. Dessutom är massavedspriset endast i storleksordningen 230 kr m3fub i nuläget, vilket betyder att det vid 1:a endast är i välröjda bestånd med hög medeldiameter i uttaget som man kan påräkna något positivt netto att tala om. I dag finns det ca 1.5 miljon eftersatta bestånd i landet enligt Skogsstyrelsens statistik.
Körs det försök med ackumulering och buntning nu? Vart kan man se maskinsystemet?
Det finns ingen maskin i Sverige som på riktigt kan krankorridorsgallra idag. Flowcut håller på och testas från tillverkaren och Bracke MAMA, ett aggregat med liknande möjligheter, finns i en prototyp som inte körs. Med Brackes tidigare aggergat, C16, kan man göra en svepande rörelse och uppnå en liknande effekt men det kräver väldigt klena stammar och en väl utvecklad teknik från föraren. Tekniken med buntning har tidigare använts vid grotuttag, men jag är osäker på om det fortfarande finns någon grotbuntare i drift i Sverige. Buntaren Fixteri används idag på andra sidan Östersjön, till viss del i Finland och så finns det även maskiner i Baltikum. Systemet är i dagsläget dyrt och produktivitetn är inte tillräckligt hög för att försvara den investeringen så det kan dröja innan vi ser en stor spridning av maskinen till Sverige.
Hur blir det i en andragallring där man inte tar ut stickvägsträd?
Om man gör en tidig förstagallring så har man såklart gjort något som kraftigt påverkar uttaget i en andragallring. Jag kan inte ge några generella siffror på hur andragallringarna påverkas men det är viktigt att påminna om vikten av att göra alla beräkningar på skötselsystem baserat på alla intäkter och kostnader som uppstår under en omloppstid.
Kostnad per m3 för skördad volym i procent för flowcut jämfört med gallringsmaskin?
Flowcut genomgår fortfarande tester och provkörning hos tillverkaren så vi har inte kunnat studera kostnaderna. Men det som alltid påverkar kostnaden på avverkad m3 är ju medelstamsvolymen. Förhoppningen är att Flowcut ska kunna ha en god prestation i bestånd med lägre medelstamsvolymer än vad vi tidigare övervägt att åtgärda. Inom vilket spann aggregatet sedan kommer vara som mest lämpligt återstår att se och det är samma sak med drivningskostnaderna, vi får vänta och se vad utvärderingarna visar. Målsättningen är att de första resultaten kan publiceras efter sommaren 2015.
Har örjan testat avverkning av björkskärmar som bränsle?
Ja, det har gjorts tre olika studier kring Växjö med avverkning av skärmar i olika stadier. Vi har då tittat på avverkning och skotning vid uttag av massaved, bränsle och kombinationer av dem (beroende av beståndet). Rent avverkningsmässigt fungerar det bra, endast lite skador men rent ekonomiskt har dessa åtgärder inte gått ihop. Med framtida teknikutveckling (och ev högre priser) ser vi potentialer att få ihop det.