Lärkfrö
I dagsläget täcks inte behovet av frö för varken rysk lärk eller hybridlärk av de få inhemska fröodlingarna. Sverige importerar främst ryskt lärkfrö från finska fröodlingar och hybridlärkfrö från tyska och danska fröodlingar. Den låga inhemska produktionen gör tillgången på lärkfrö osäker, och med ökat intresse för lärkodling kan det uppstå brist på frö i framtiden. De befintliga fröodlingarna är heterogena och behöver testas för att identifiera de bästa provenienserna för olika geografiska områden. Utvärderingen kan leda till etablering av nya fröodlingar med bättre anpassning till specifika geografier.
Lärkplantor är känsliga för frostskador, särskilt efter skottsträckningen. Hybridlärk odlas främst på skogsplantskolor i Danmark eller norra Tyskland på grund av mildare höstar.
Ståndortskrav
Lärken trivs bäst på friska och väldränerade marktyper med blåbärsvegetation eller bättre. Den föredrar sluttningar med rörligt markvatten men är känslig för mark med periodvis hög grundvattennivå eller stillastående ytligt grundvatten. Lärken har högre ståndortskrav än tall och gran och är underlägsen på näringsfattiga och torra marktyper.
Beståndsetablering
Plantering bör göras tidigt innan knoppsprickning för att undvika frostskador. Alternativt kan sen höstplantering med invintrade plantor vara ett alternativ. Direktsådd är möjligt men kräver specifika markförhållanden och kan vara beroende av väderförhållanden för att lyckas. Frosttolerans och anpassning till lokala klimatförhållanden är viktiga faktorer att beakta vid val av lärkproveniens. Sammanfattningsvis finns det behov av ökad produktion och tillgänglighet av lärkfrö samt mer forskning och erfarenhet kring föryngring och beståndsetablering. Anpassning till geografiska förhållanden och klimatförändringar är viktigt för att säkerställa framgångsrik lärketablering.
Röjning
Forskning kring röjningsfasen för lärk är begränsad. I ungskogsfasen är det viktigt att aktivt röja bort skadade, missformade och förväxande vargtyper, särskilt hos hybridlärk där sådana defekter kan förekomma i stor omfattning. Flertoppighet kan också behöva justeras. Vid första röjningen rekommenderas att eventuellt oönskat lövuppslag tas bort, men i vissa fall kan röjning vara överflödig på grund av lärkens snabba ungdomstillväxt. En andra röjning av lövuppslag i beståndet behövs sällan, och beståndet kan vanligtvis växa fritt fram till första gallringen.
Gallring
Gallringsprogrammet kan behöva anpassas till ståndortens bördighet. Tidiga och kraftiga gallringar rekommenderas för alla lärkarter på grund av deras ljuskrävande natur. Den första gallringen bör utföras vid 15-20 års ålder, följt av tre till fyra gallringar mellan 20 och 55 års ålder. Ekonomiska överväganden och skötselkostnader spelar också in vid utformningen av gallringsprogrammet. För åkermark i södra Sverige rekommenderas vanligtvis minst två till tre gallringar innan beståndet slutavverkas vid 40-50 års ålder. Gallringsintervallet varierar men är vanligtvis fem år i genomsnitt. Gallringsstyrkan bör vara hög i början och minska med tiden, vanligtvis mellan 30-15 %, med ett uttag på cirka 40-55 m3sk per hektar.
Det finns begränsad vetenskaplig forskning om skötsel av lärk i Sverige, och mycket av rådgivningen baseras på praktiska erfarenheter. Framtida forskning bör fokusera på röjning och gallring med olika intensitet på olika marktyper för att förbättra förståelsen och rådgivningen kring lärkskogsskötsel.
Produktion
Studier har visat att hybridlärk har hög tillväxt och att dess medeltillväxt kulminerar vid cirka 35 års ålder i södra Sverige, vilket är nästan halva tiden det tar för granen att nå samma nivå av tillväxt. Den europeiska lärken och ryska lärken har också studerats, och den europeiska lärken har visat sig ha snabb höjdtillväxt, särskilt i norra Sverige. Produktionen av rysk lärk har varit högre än tall och gran på bördigare ståndorter och hybridlärk förväntas ha lägre produktion på mindre bördiga marker.
Arealen lärkdominerade skogar utanför skyddade områden uppgick till 18 000 hektar år 2019 och har i genomsnitt ökat med cirka 1000 hektar per år under en 10-årsperiod fram till 2019.
Figur 1. Areal med lärkdominerad skog enligt Riksskogstaxeringen. Arealerna avser glidande femårsmedelvärden för produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden.
Hybridlärk användes i relativt hög omfattning i återbeskogning efter stormen Gudrun, vilket resulterade i 3000 hektar lärkplanteringar. Under perioden 2019–2021 levererades i genomsnitt 3 miljoner plantor till skogsbruket per år. Virkesförrådet för lärk i hela landet år 2020 uppgick till 2,6 miljoner kubikmeter, främst fördelat i Götaland och Svealand.
Scenarier för hybridlärkens produktion i södra Sverige
För att förutsäga framtida tillväxt och tillgång på råvara testades tre olika scenarier för arealens utveckling efter 2019 (se figur 2).
- Scenario 1: Fortsatt årlig ökning av arealen med 1000 hektar.
- Scenario 2: Ökning med 2000 hektar per år.
- Scenario 3: Ökning med 3000 hektar per år.
Figur 2. Effekten av olika scenarier för lärkarealens utveckling på totalarealen lärk (a) årlig volymtillväxt (b) och avverkad volym (c).
Beräkningar baseras på produktionstabeller för hybridlärk och förutsätter att tidigare planteringar återbeskogas och att arealökningen består av årlig nyplantering av lärkskog. Resultaten visar på en uppskattad årlig volymtillväxt år 2050 på 0,6 till 1,4 miljoner kubikmeter per år.
Förädling av lärk i Sverige
Förädlingen av lärk i Sverige syftar till att skapa populationer som är anpassade till svenskt klimat och svenska geografiska förhållanden. Genom selektiv avel och hybridisering strävar man efter att förbättra lärkens egenskaper såsom tillväxttakt, stamrakhet och grenkvalitet. Hybridlärken, en korsning mellan europeisk och japansk lärk, har väckt särskilt intresse för dess höga tillväxt och motståndskraft mot sjukdomar som lärkkräfta. Målet är att skapa mer produktiva och härdiga bestånd som kan möta de ökade efterfrågan på förädlat material.
Flora och fauna
Studier indikerar att marken och vegetationen i lärkbestånd mer liknar lövträdsbestånd än barrträdsbestånd. Skillnaderna i mark och vegetation mellan lärk och gran eller tall verkar vara större i norra Sverige än i de södra delarna. Det finns arter av svampar och insekter som har lärk som värdträd, men som också kan hittas på tall eller gran, medan skillnaderna mellan gran och lärk är större än mellan tall och lärk. Vad gäller fåglar och däggdjur finns inget i litteraturen som tyder på att lärkbestånd skulle vara påtagligt fattigare på dessa jämfört med vintergröna bestånd.
Det finns arter som nästan uteslutande har lärk som värdträd men som i undantagsfall även kan gå på tall eller gran. Likaså finns det arter som har tall eller gran som värdträd men som också kan hittas på lärk. Bland svampar finns några arter som anses obligata eller som har mycket stor preferens för lärk, såväl mykorrhizasvampar som saprofyter och parasiter. Bland knopp-, skott- och barrätande insekter finns flera lärkspecialister varav några kan uppträda som skadegörare.
Lärkbestånd är ljusare och varmare än barrträdsbestånd, vilket kan påverka markfloran och näringsomsättningen i marken. I kalla snörika trakter når tjälen inte lika djupt i lärkbestånd som i vintergröna bestånd på grund av att mer isolerande snö når marken och marken värms upp snabbare på våren. Studier har visat att lärkbestånd har högre antal växtarter i fältskiktet jämfört med granbestånd och att omvandlingen av näringsämnen i marken tycks vara snabbare i lärkbestånd, möjligen på grund av aktivitet av daggmaskar som blandar mineraljorden med humusskiktet. Skillnader observeras också i täckningsgraden av gräs, örter, bärris och mossor mellan lärk- och barrträdsbestånd, där lärkbestånd liknar lövträdsbestånd mer än barrträdsbestånd.
Skador
Trots sina fördelaktiga egenskaper är lärkträd också mottagliga för olika skadedjur och svampinfektioner. Några av de vanligaste skadegörarna inkluderar snytbagge, lärksäckmal och lärkkräfta. Dessa kan orsaka betydande skador på lärkbestånd och minska dess produktivitet och kvalitet. Svampar som rotticka orsakar röta i rotsystemet och stammen, vilket kan leda till minskad tillväxt och kvalitet men även för tidig död.
Egenskaper och användning av lärkträd
Lärkträdets egenskaper gör det lämpligt för en rad olika ändamål. Det är bland annat populärt för utomhuskonstruktioner som bryggor, staket, och husfasader. Lärkträ används också i möbelproduktion, golvbeläggningar, och andra inomhusapplikationer.
Utmaningar och möjligheter för lärk i Sverige
Trots det ökande intresset för lärkprodukter på marknaden och dess fördelaktiga egenskaper finns det flera utmaningar som måste övervinnas för att utveckla skogsodlingen av lärk i Sverige. Bristande fröproduktion och kvalitetssäkring av plantmaterial är två stora hinder. Dessutom är den ökande förekomsten av skadedjur och svampinfektioner en påtaglig risk för lärkodlare. Import av lärkträ från andra länder, särskilt Ryssland och Östeuropa, kan också påverka den inhemska efterfrågan på lärkråvara.
Trots olika utmaningar finns det en ökande medvetenhet om lärkens potential och dess roll i hållbart skogsbruk. Fortsatt forskning och utveckling inom områden som förädling, skadedjurskontroll och skötsel av lärkbestånd är avgörande för det ska bli attraktivt att fortsätta eller öka etableringen av lärk i Sverige.
Rekommendationer och slutsatser
Följande preliminära slutsatser kan utifrån kunskapssammanställningen dras:
- Lärken trivs bäst på bördigare mark med rörligt markvatten, men är känslig för höstfrost och bör undvikas på marker som tidigare varit drabbade av rotröta.
- Plantering av lärk är att föredra på lämpliga ståndorter för att undvika konkurrens från markvegetationen.
- Skötsel av lärk bör liknas vid björkskötsel med tidig gallring och återkommande uttag, särskilt om man siktar mot timmerkvaliteter.
- Lärkens snabba tillväxt och korta omloppstid gör den attraktiv i osäkra klimatförhållanden.
- Det finns lämpliga marker för att öka planteringsnivåerna av lärk.
- Förädling av lärk har stor potential att öka utväxlingen och bör prioriteras.
- Effekterna på mark och vatten vid omställning till lärkodling är oklara men troligen små.
- Ökad skogsodling av lärk kan gynna biologisk mångfald genom dess specifika egenskaper och kopplingar till olika arter.
- Med ökad användning av lärk i svenskt skogsbruk kan skador från svamp, insekter och bete förväntas öka.
- I södra Sverige finns betydande volymer lärkvirke för avverkning de kommande 25 åren, vilket kan möjliggöra utveckling av förädlingsindustrin.
- Lärkskog har estetiska värden med sina årstidsväxlingar och anses vara tilltalande för många.
Lärkens relevans och fortsatta utveckling handlar om diversifiering och riskhantering. Att inkludera lärken i skogsbrukspraxisen är ett steg mot ökad variation och hållbarhet inom svenskt skogsbruk.
