https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2024/foryngringskollen-andra-arets-resultat/
Antal plantor per hektar är fortsatt lågt. Det visar resultaten från Föryngringskollens inventeringar av 2023 års planteringar.
Årets uppföljning av föryngringsåtgärder utförda hösten 2022 och våren 2023, visar att plantantalet är betydligt lägre än det förväntade på hösten en tillväxtsäsong efter plantering. Lägst genomsnittligt plantantal registrerades i Svealand
(1 218 plantor/ha) följt av Norrland och Götaland (1 344 respektive 1 617 plantor/ha). Av dessa utgjordes ca 13 procent av döda plantor.
Analyser av resultaten visar att plantöverlevnaden är beroende av ett flertal samspelande variabler såsom planteringspunkt, plantstorlek, markfuktighet och hyggesvilans längd. Framför allt var planteringspunkten betydelsefull, överlevnaden var högre när plantan planterats i mineraljord än i omvänd torva. Mer ingående analyser av de omvända torvorna tyder på att markfuktighetsklass och torvornas markkontakt hade stor betydelse för plantöverlevnaden.
Fler orsaker till de låga plantantalen var förekomst av konkurrerande växtlighet och ”hinder” av olika slag, till exempel avverkningsrester (grenar och toppar) och liggande/stående död ved.
Totalt inventerades 585 bestånd under hösten 2023. I analyserna ingick 575 bestånd och drygt
38 000 plantor. Materialet som helhet omfattade cirka 21 500 tallplantor och cirka 16 700 granplantor.
Alla resultat presenteras i rapporten nedan.
Föryngringskollen
Föryngringskollen syftar till att uppnå stabila föryngringsresultat med hög plantöverlevnad, genom tillämpad forskning i samverkan med branschen. Detta görs genom att utföra årliga inventeringar i utslumpade ordinarie planteringar hos de medverkande skogsföretagen enligt ett standardiserat inventeringsprotokoll med fasta inventeringsvariabler. Inventeringarna görs efter en tillväxtsäsong för samtliga bestånd, för ett urval görs också en återinventering efter tre tillväxtsäsonger. Utöver inventeringsdata tas även bestånds- och plantdata in från de medverkande skogsföretagens register samt väderdata från SMHI. Dessa datakällor kombineras sedan i analyserna och målet är att projektet över tid ska ge en mer heltäckande bild av orsakssambanden bakom den tidiga plantöverlevnaden och planttillväxten.
