https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2024/foradlade-plantors-paverkan-i-det-vaxande-skogsbestandet/
Förädlade plantor växer snabbare än självföryngrade. De är därför viktiga för beståndets totala tillväxt. Denna studie har följt andelen förädlade plantor innan röjning på trakter i södra Sverige.
Ett sätt att öka skogens produktion av biomassa är att använda förädlat plantmaterial som för närvarande växer 10-12 procent bättre än självföryngrat – en siffra som ökar lika mycket för varje generation av förädling. Inte mindre än 99 procent av alla planterade tallplantor är förädlade, motsvarande siffror för gran är 56 procent. Förädlade plantor kan ge högre kvalitet på virket än självföryngrade plantor, de växer snabbare och binder därför också mer kol, vilket ökar möjligheten att substituera fossila kolkällor med samma odlingsbara yta. Men hur stor andel av det framtida beståndet består av förädlat plantmaterial, hur stort genomslag får de förädlade plantorna?
I denna studie har vi följt 86 44 planterade plantor i upp till sex tillväxtsäsonger. Plantorna var GPS-positionerade och det är samma individer av plantor som följts under alla år. Studien mätte olika faktorer i planteringspunkten som kan inverka på vitalitet och överlevnad.
De planterade plantorna utgjorde i genomsnitt 65 procent av beståndets barrträd efter sex tillväxtsäsonger, 10–12 procentenheter av dessa var svårt nedsatta, vilket betyder att 1 400–1 500 planterade plantor per hektar var friska eller endast lätt nedsatta. Övriga 35 procent av beståndets barrträd var självföryngrade.
Orsaken till skadorna var framför allt torka och snytbaggeangrepp. Det är skador som är möjliga att påverka i föryngringsfasen genom att plantera plantorna i de bästa planteringspunkterna. Antalet godkända planteringspunkter per ytenhet ingick dock inte i denna studie, vi kan därför inte utröna om förutsättningarna för markberedning eller des kvalitet, är en påverkande faktor. Det framgick dock att i 35 procent av fallen fanns det en bättre planteringspunkt inom en meter från den valda. Det bör därför vara möjligt att förbättra planteringens utförande.
Betesskador kan också minskas med skötsel, men det är framför allt i samband med röjningar inom eller i intilliggande bestånd. Faktorn går således inte att bedöma i denna studie.
Måttet planthöjd kan betraktas som ett integrerat mått på flera faktorer. Planthöjd var den starkaste enskilda faktorn för vitalitet vid plantering. Skillnaden i vitalitet mellan korta och långa plantor är upp till 23 procentenheter inom kategorin ”friska plantor.” Den initiala planthöjden är gynnsam för att plantan ska klara sig i konkurrens med övrig vegetation. Höjden blir också ett uttryck för om plantan är skadad (framför allt på toppskottet), tillväxtbetingelserna på trakten samt var i planteringspunkten plantan är planterad.
Att planteringspunkten inverkade på vitaliteten var förväntat, men det var överraskande vilka punkter som gav högst vitalitet: att plantering i markberedningspunkter under marknivå gav bättre resultat än i omvänd torva. Anledningen är troligen att plantorna var stressade av torka. Framför allt 2018 var ett väldigt torrt år, och då kan plantan missgynnas av att vara höjd över marknivån i en omvänd torva som riskerar att vara för torr.
Mineraljord, jordart, gräsförekomst, markberedningsmetod samt plantans placering i markberedningspunkten inverkade på vitaliteten. Flera av dessa kan påverkas av skötselns planering och utförande.
Planterade plantors överlevnad, vilket är samma sak som den praktiska möjligheten att dra nytta av skogsträdsförädlingen, har i denna studie från södra Sverige visat sig vara betydligt lägre än väntat efter sex tillväxtsäsonger.
Vid plantering tas beslut som får konsekvenser för plantans hela livslängd, och det bör övervägas om planteringarna måste kvalitetssäkras i större utsträckning än idag. Kostnaden för det kan betraktas som en investeringskostnad, för en död planta är en bortkastad investering.
Det kan inte nog betonas att föryngringarna är av största vikt för skogsnäringen och för samhället i stort. Skötseln är avgörande för volym och kvalitet på virke, miljöhänsyn och sociala värden i överskådlig framtid.
Fortsatta inventeringar i planteringspunkterna till efter slutröjning kan ge svar på frågan om huruvida planterade stammar gynnas vid röjningar och gallringar.
