Effekter på drivningsarbetet vid omställning till hyggesfritt skogsbruk – några räkneexempel

Dessa räkneexempel om de ekonomiska effekterna vid omställning till blädning presenterades under Skogforskdagarna 2023.

Skogsbruket i Sverige har dominerats av trakthyggesbruk under snart ett sekel och i vissa delar av landet avsevärt längre. Hyggesfria skötselsystem har tillämpats i mycket liten omfattning, men skärmskogsbruk och timmerställningar har periodvis och regionalt haft en viss popularitet. Då skärmar och timmerställningar leder till en tvåskiktad skog under föryngringsfasen, kan de betraktas som hyggesfria metoder.

Intresset för olika alternativa skötselformer har ökat under de senaste decennierna. De metoder som oftast nämns är blädning, skärmar och olika typer av luckhuggningar. Det ökade intresset beror delvis på att de individuella skogsägarna (privatpersoner eller företag) har allt fler och mer diversifierade mål med sitt skogsbruk än tidigare. Detta medför att ekonomiska och samhälleliga mål om miljö och virkesförsörjning till industrin inte längre är de självklara huvudsakliga målen, utan att de kompletteras eller ersätts av en rad individuella mål. En annan anledning till det ökade intresset för ett mer varierat skogsbruk är certifieringssystemens krav att en del av skogsmarken skall skötas med hyggesfria metoder.

Vetenskapliga och praktiska erfarenheter av hyggesfria metoder, i Sverige och hela Norden, är förhållandevis små. Långsiktiga skogsproduktionsstudier är få, och i Sverige är de äldsta ytorna de som anlades 1923 på Siljansfors försökspark. Tidigare studier vid Skogforsk har belyst effekterna av en storskalig förändring av skötseln på landskapsnivå och exemplifierat effekterna på beståndsnivå. Det är också genomfört rena produktivitetsstudier av avverkning i skärmar (Glöde 2001, Eliasson 1998), blädning, och luckhuggning.

Till Skogforskdagarna 2023 togs ett diskussionsunderlag fram som beskrev några möjliga hyggesfria metoder och fyra exempel på omställning från trakthyggesbruk till blädning.

Metod

Baserat på tidigare publicerade studier har fyra räkneexempel tagits fram som beskriver omställning från trakthygge till blädning. De olika exemplen belyser den tidigare skötselns effekter på drivningsarbetet vid omställning från trakthyggesbruk till blädningsskogsbruk. Exemplen baseras på stamfördelningar (Figur 1) från fyra olika bestånd som avverkats under de senaste åren. Dessa fördelningar har använts till att skapa fyra stycken 5 ha stora bestånd, vart och ett med ett virkesförråd på 240 m³fub per ha innan avverkning.

I dessa bestånd har sedan en första blädning med ett uttag på 34 % av den stående volymen samt ett alternativ med en konventionell slutavverkning simulerats.

Vid drivningsarbetet har skördarens tidsåtgång baserats på prestationsprognoser för slutavverkning. Baserat på Jonssons (2015) resultat från studier av blädning antogs att det tar skördaren 30 % längre tid att avverka ett träd av en given storlek i blädning än om det avverkats i en slutavverkning. Tiden för skotning av det avverkade virket beräknades med bortsättningsfunktioner för gallring i blädningsfallen och med normer för slutavverkning i de konventionella slutavverkningarna. I blädningsfallet antogs att 2,5 % av träden i varje volymklass togs ut för att avlägsna skadade träd och ge maskinerna nödvändigt utrymme. De övriga 31 % av volymen togs ut från de största träden, med undantaget att liksom i slutavverkningsfallet lämnades de fem största träden per ha som naturvård. Flyttkostnaden för att etablera sig på en ny trakt sattes till 5000 kr per maskin. Virkesvärdet beräknades med medelpriser för södra Sverige från Skogsbrukets kostnader och intäkter 2022.

Figur 1. Volym- och stamantalsfördelning i de simulerade bestånden.

Resultat

De två uttagsformerna påverkar avverkningen på flera sätt. Dels är de avverkade träden i den inledande blädningen mer än dubbelt så stora som i slutavverkningen (Tabell 1), vilket leder till en högre intäkt per kubikmeter och en lägre avverkningskostnad för skördaren. Den direkta drivningskostnaden blir dock högre för blädningen då skotningskostnaden är högre i blädning på grund av det lägre virkesuttaget per ha, och denna skillnad accentueras då man lägger på flyttkostnaderna eftersom det totala volymuttaget är lägre per trakt.

Ser man till nettointäkten per kubikmeter så blir den högre i blädningen, och särskilt i det oskötta beståndet där de många små träden är dyra att avverka och bara ger massaved. I slutavverkningen avverkas 231 m³fub per ha jämfört med 82 i den inledande blädningen, vilket gör att nettot per trakt blir 2,5 till 2,8 gånger större i slutavverkningsalternativet (Figur 2). Från detta måste man avsätta cirka 15 000 kr för skogsvårdskostnader (markberedning, plantering och röjning) under den kommande tioårsperioden.

Tabell 1. Medelstam i virkesuttag, direkt och total drivningskostnad samt virkesintäkt per m³fub, vid inledande blädning alternativt slutavverkning i de fyra exemplen.

Figur 2. Netto per trakt för de simulerade bestånden.

Diskussion

De ovanstående exemplen baseras på de uttag i blädning där större maskinstudier genomförts i Sverige. Jämfört med de uttag som gjorts de senaste decennierna i Siljansforsförsöket är ett uttag på 34 % högt (Lundqvist m.fl. 2013), å andra sidan rapporteras betydligt högre uttag i finska omställningar till blädning (Sirén m.fl. 2015). Uttagets effekt på skördarprestationen utgör en kunskapslucka och kräver fler studier, även om det går att dra lärdomar från studier med olika uttagsstyrkor i skärmskogsbruk.

Det finns fler hyggesfria metoder som i många fall kan vara lämpliga alternativ till blädning. Den mest beforskade metoden är skärmskogsbruk i både tall- och granbestånd. I tallbestånd kan man i de fall man inte råkar ut för större stormfällningar, få ett nuvärde som i det närmaste är likvärdigt med konventionellt trakthyggesbruk med plantering. Alla skärmmetoder kräver dock att man gör flera avverkningsingrepp under skärmfasen; utöver att etablera skärmen kan man behöva glesa ut den innan den slutligen avvecklas.

Luck- och ruthuggningar är ett annat alternativ som bibehåller en skogskänsla samtidigt som åtgärden går att göra med mindre påverkan på drivningsarbetet. Medan luckhuggningar har förekommit i mycket blygsam skala under längre tid, etablerades de första svenska försöken med ruthuggningar för cirka 15 år sedan i Vindeln. En studie av drivningsarbetet i ruthuggning visade att drivningskostnaden ökar med cirka 15 procent i schackrutehuggningar vilket minskade nettot per kubikmeter med 4,5 procent. Liksom för blädning är dock studierna få och därmed finns fortfarande kunskapsluckor rörande effekten på drivningen.

Finns det andra hyggesfria metoder som skulle vara mer anpassade till drivningsarbetet? En hel del av de problem som entreprenören upplevde vid studien av ruthuggning skulle gå att undvika om man i stället provade kant- eller korridorhuggningar. Från Centraleuropa finns exempel på sådana avverkningar där man huggit ringlande stråk genom trakten för att behålla känslan av en sluten skog. Dessa typer av avverkningar är dock helt ostuderade i Sverige.

Ser man på ett framtidsscenario där en ökad andel av skogsbruket sker med hyggesfria metoder så måste man från ett operativt håll överväga hur detta påverkar både virkeslogistik och virkesmarknad. Antar man en oförändrad avverkningsnivå kommer det att bli fler och mindre avverkningar vilket både påverkar den indirekta drivningskostnaden samt kostnaderna för virkestransporter och väghållning. I och för sig bör inte medeltransportkostnaden i Sverige påverkas så mycket då medeltransportavståndet bör bli detsamma, men å andra sidan bör det ökade antalet trakter medföra att en större andel av vägnätet måste utnyttjas vilket ökar kostnaderna för väghållning. Fördelningen mellan timmer och massaved kommer att ändras, om inte marknaden ändrar specifikationerna för dessa sortiment. Det här är också områden som måste utredas närmare.