Asken är i farozonen men genetisk förädling ger hopp

I Europa har andelen av ask (Fraxinus excelsior) minskat på grund av en svamp (Hymenoscyphus fraxineus) från östra Asien vilken orsakar askskottssjukan. Över hela Europa försvinner askbestånd och enskilda askar från skogar och stadslandskap. Detta är oroande inte bara för förlusten av trädarten utan också för den enorma biodiversitet som är beroende av asken som livsmiljö (Hultberg m.fl. 2020).

Det har visat sig att förädling är en effektiv metod för att bekämpa askskottsjukan. Genom att identifiera askar som inte smittats av sjukdomen och korsa dessa kan den naturliga resistensen för sjukdomen ökas. Orsaken till detta finns en stark ärftlig grund för resistens. Trots att det finns en låg nivå av naturlig resistens i askpopulationen (mellan 1% och 2%) kan en resistens uppnås genom ett fokuserat förädlingsarbete.

Sedan 2014 har flera steg tagits för att förbättra föryngringsmaterialet för ask i Danmark, Sverige, Norge och Litauen. Hittills har vitala askträd valts ut från många platser i alla länderna. Avkomme- och klonala försök har etablerats, men det finns behov av fler.

Andra generationen resistenta askar är på gång

Idén för detta projekt grundades på hypotesen att ett noggrant urval av friska askar följt av stark framåtriktad selektion bland avkommorna kan utgöra andra generationens askträd vilka kommer att vara lämpliga att plantera i framtida skogar. Denna hypotes stärktes av resultat från studier av första askgenerationen vilka levde upp till de teoretiska förväntningarna.

Det långsiktiga målet med projektet är att fortsätta ansträngningarna som påbörjades i samarbetsländerna i Norden (Norge, Danmark) och Baltikum (Litauen) för att återställa askträd i regionen. Det mer kortsiktiga målet är att utveckla och etablera en serie genetiska testförsök för andra generationens askar och det kan vara avgörande för askens bevarande. Individerna som blir kvar i försöken kan bidra till framtidens frökälla av ask för restaurering och skogsbruk behöv.