https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2023/kostnadsfordelning-for-investeringar-och-underhall-av-enskilda-vagar/
En modell med digitala interaktiva hjälpmedel har testats för att underlätta dialogen om kostnadsfördelning för investeringar och underhåll av skogsbilvägar vid samägande.
Skogsbrukets transporter av timmer och massaved sker till stor del på enskilda vägar. Dessa vägar går ofta över flera fastigheter med olika ägare varmed många skogsbilvägar är samägda. Detta innebär ett behov av återkommande dialog för att kunna fatta gemensamma beslut kring vägens skötsel. För att fördela kostnaderna för vägunderhåll vid samägande finns det olika modeller. Generellt fördelas kostnaden efter vägens nytta där en markägare betalar en andel baserat på nyttjad vägsträcka och transporterad vikt eller volym.
För att underlätta beslutsfattande och göra fördelningen av kostnaderna mer transparent genom möjligheter till simuleringar av olika alternativ testade Skogforsk i samarbete med Södra tre olika digitala modeller för analys och fördelning av vägkostnaderna.
Övningen genomfördes digitalt, där Skogforsk presenterade tre olika kostnadsfördelningsmodeller och tjänstemän från Södra iklädde sig rollerna som markägare respektive tjänsteman. Erfarenheterna från övningen visar att det finns behov av utveckling av digitala hjälpmedel som underlättar arbetet då kostnadsfördelning av väginvesteringar och vägunderhåll med flera inblandade markägare ska göras. Vid fördelning av kostnader föredrog de flesta den så kallade tonkilometermetoden, vilken uppfattas som tydlig och rättvis på lång sikt.
Tillvägagångssätt
Underlag för övningen skapades från en verklig fastighet med beståndsregister men med fiktiva brukningsenheter.
I den första delen av övningen jämfördes två olika fördelningsmodeller för långsiktig kostnadsfördelning. En båtnadsberäkning i vilken kostnadsfördelningen påverkades av under vilken period markägaren planerar genomföra åtgärderna jämfördes med tonkilometermetoden, där transportmängden för varje delägare enbart påverkas av om det är produktiv skogsmark eller inte.
Den andra delen av övningen var inriktad på upprustning och ökad tillgänglighet. För detta övningsmoment användes en programvara som är framtagen för övningen av Dianthus, kompletterad med en testmodul för kostnadsfördelning.
