https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2019/naturhansyn-och-klimatpaverkan/
Att lämna många träd vid avverkning av ett bestånd minskar värmereflektion på kort sikt och kolbindning på lång sikt. Båda har en uppvärmande effekt men på landskapsnivå blir uppvärmningen försumbar.
Att bruka skogen för produktion av trä har beskrivits som en av lösningarna till jordens klimatproblem. Resonemanget bygger bland annat på att den växande skogen, till skillnad från den gamla skogen, binder mer koldioxid från atmosfären och därmed bidrar till att minska växthuseffekten. En annan klimatpåverkande process är den om hur solens strålar reflekteras mot jordens yta och hur det påverkar jordens energibalans och därmed den globala uppvärmningen. Strålarna reflekteras olika beroende på hur en yta ser ut. Markanvändning, inklusive skogsskötsel och det lokala klimatet har stor påverkan på ytan och därmed reflektionen.
Mängden träd påverkar reflektionen
Albedo är ett mått på hur mycket en yta reflekterar solstrålning och mäts på en skala från 0 till 1 där 1 betyder att allt ljus reflekteras och 0 betyder att allt ljus absorberas. En mörkare yta som skog har jämfört med barmark med lite växlighet och särskilt med snö på, alltså en uppvärmande effekt. Det betyder att mängden kvarlämnade träd efter avverkning, åtminstone på kort sikt, kommer att ha stor betydelse för hur ytan reflekterar solljus. Med tiden växer ny skog upp och albedo minskar och återgår till samma nivå som innan avverkning.
Så utfördes studien
Både albedo och mängden kol i atmosfären är en del av den globala energibudgeten och därmed uppvärmningen och mäts i form av strålningsdrivning som på engelska heter radiative forcing (RF). RF kan definieras som nettoförändringen i jordens energibalans orsakad av en störning som till exempel skogsavverkning och uttrycks som effekt per kvadratmeter (W/m2) över en given tidsperiod.
Hur mängden kvarlämnade träd efter avverkning påverkar RF genom förändringar i albedo och kolbalansen har studerats genom att kombinera skogliga data från försöket i Effaråsen med modellering. I modelleringen ingick data från 12 av Effaråsens 24 skogsbestånd. Dessa 12 bestånd representerar en gradient av lämnad hänsyn från väldigt låg till hög nivå av hänsyn. Datat bestod av uppgifter från skördaren och drivningsarbetet som bränsleförbrukning, prestation och utsläpp/emissioner vid bränsleförbrukningen. Även data om det lokala klimatet användes. Hur skogen utvecklas och växer under de olika förutsättningarna med varierande lämnad hänsyn modellerades under en 100-årsperiod med programmet Heureka, som förutom virkesproduktion även räknar med förändringar i kolförrådet i trädbiomassa och mark.
Effekter på kort och lång sikt
På kort sikt ökar albedo (ger en kylande effekt på klimatet) med minskad hänsyn. Allt eftersom ungskogen växer avtar skillnaden i albedo mellan olika hänsynsnivåer för att till slut upphöra då krontaket är slutet. För kolinbindning är mönstret det motsatta – i början är den störst på hyggen med hög grad av hänsyn, eftersom de kvarvarande hänsynsträden har större upptag än barmarken och den tidiga föryngringen. Allt eftersom ungskogen sluter sig och tillväxten tar fart, minskar skillnaden mellan hänsynsnivåer och vid en viss ålder blir kolinbindningen störst i bestånd med låga hänsynsnivåer.
Sammanfattningsvis är de kortsiktiga effekterna (10 år) av ökande hänsyn på klimatförändringen små. Man kan säga att den negativa effekten av ökad hänsyn på albedo nästan balanseras av den positiva effekten av kolbindning med en svag nettouppvärmningseffekt som följd. På lång sikt (100 år) blir nettoeffekten av ökande hänsyn en uppvärmning, eftersom skogen med låg grad av hänsyn blir en stark kolsänka genom en högre tillväxt samtidigt som albedo är lika lågt vid alla hänsynsnivåer efter att skogen slutit sig.
Viktiga slutsatser
Resultaten gäller på beståndsnivå. I ett brukat skogslandskap med skog av olika åldrar och jämn avverkningsnivå blir tidsaspekterna inte så betydande som på beståndsnivå. Om man till exempel på landskapsnivå beslutar sig för att koncentrera den generella hänsynen till viktiga områden och minska i andra områden påverkar det inte landskapets totala klimatpåverkan.
Det är också viktigt att påtala att den potentiella kylande effekten på klimatet som virkesproduktion har, genom att fossila bränslen och material kan substitueras av biomassa, inte är medräknade i analysen. Om den togs med skulle den kylande effekten av virkesproduktion stärkas och därmed förstärka de långsiktiga effekterna i vår studie.
Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Journal of Land Use Science.
