Gå till:

Sly – en outnyttjad energiresurs

Foto: Torbjörn Ebenhard, SLU
Sly är något vi ofta vill bli av med längs järnvägar, vägar, sjökanter, åkerkanter med mer. En ny studie visar att det finns stor potential i att ta tillvara sly – och stora vinster att göra.

Kan det finnas en outnyttjad energiresurs i vårt, på många håll, igenväxande landskap? Vi kan se igenväxningen längs järnvägar, vägar, vattendrag och sjökanter, men också i övergångarna mellan åker och skog och på åkerholmar. Här finns stora mängder bioenergi, utan produktionskostnad, och som vi många gånger vill ha bort. Men är det möjligt att ta till vara denna potential till en rimlig kostnad och utan att riskera att utarma landskapet och den biologiska mångfalden?

Projektet ”Landsomfattande slytäkt – potential, hinder och möjligheter” är finansierat av Energimyndigheten och har genomförts av SLU, Uppsala Universitet och Skogforsk. Resultaten visar att det finns stor potential för en omfattande slytäkt i Sverige. Utöver ett biobränsle med ekonomiskt värde skulle slytäkt i större skala även kunna ge miljövinster, vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, rekreationsvinster, nya arbetstillfällen och kunskapsexport. Projektets syfte var att belysa potential, möjligheter och hinder för en storskalig skörd av sly i landet.

Ökande mängd sly

I projektet definierades sly som träd och buskar, ofta av lövtyp, som spontant etablerar sig längs vägar och järnvägar, i kraftledningsgator, i åkerkanter, i och runt tätorter och i igenväxande naturbetesmarker. Mängden biomassa i form av sly har ökat under de senaste 25 åren, och störst mängd biomassa finns i småbiotoper i jordbrukslandskapet, igenväxande åker och på ängs- och betesmark. Det möjliga uttaget av energi från sly inom områdeskategorierna hamnar på cirka 7,9 TWh per år.

Projektet har analyserat hela hanteringskedjan från avverkning till leverans av slyflis till värmeverk. Tillgångarna kvantifierades med hjälp av Riksskogstaxeringens databas. För olika scenarier sattes möjliga avverkningstekniker och logistikkedjor samman. Slutligen analyserades de viktigaste frågeställningarna som kan påverka storskalig slytäkt. I en samlad syntes tolkades sedan hela kedjans bärkraft och möjliga hinder.

Några slutsatser från projektet

  • Energiinnehållet i den tänkbara slyskörden i vårt igenvuxna landskap är mellan 86 och 275 TWh. De största tillgångarna finns i södra och mellersta Sverige, där även folkmängden och energianvändningen är störst.
  • Det är ekonomiskt och praktiskt realistiskt att ta ut 5–10 TWh per år under de närmaste 10–20 åren.
  • Sly ger stort energinetto. Räknat från skörd till värmeverk får man ut 28 gånger den insatta energin.
  • Storskalig slytäkt kan ge inte bara ett biobränsle med ekonomiskt värde, utan också vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, rekreationsvinster, nya arbetstillfällen samt kunskapsexport.
  • Storskalig slyskörd kan troligen ge mellan 1 000 och 1 500 årsarbeten.
  • Slytillgången i landet måste ses som intressant att försöka tillgodogöra sig i omställningen till ett icke-fossilt samhälle.

 

Projektets frågeställning har i hög grad varit tvärvetenskaplig med flera kompetensområden involverade. En rad olika aspekter har behandlats av sakkunniga på respektive delfråga.

Nr 119-2016    Publicerad 2016-12-16 08:12:00
Teknik & maskinarbete
Skogsbränsle
Författare:

Torbjörn Ebenhard

SLU

Maria Forsberg

SLU

Torgny Lind

SLU

Daniel Nilsson

SLU

Rune Andersson

Urban Emanuelsson

SLU

Lennart Eriksson

SLU

Oscar Hultåker

SLU

Göran Ståhl

SLU
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.