https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2016/forbattrad-transportplanering-med-ruttopt/
Transportplanering med hjälp av verktyget RuttOpt kan sänka utsläpp och kostnader väsentligt. Det är en av slutsatserna i ett exjobb från Linköpings Universitet där DalaFrakts transporter undersökts.
Artikeln baseras på ett examensarbete som gjorts vid Linköpings universitet i samarbete med DalaFrakt, Stora Enso, Linköpings universitet och Skogforsk.
Transporter är associerat med utsläpp av växthusgaser, däribland koldioxid. Med ett ökat transportbehov i både Sverige och övriga världen ökar nyttan av att effektivt transportera gods på ett hållbart sätt, både ur kostnads- och miljösynpunkt.
DalaFrakt utför transporter i Mellansverige där de framförallt fraktar biprodukter och färdigvaror från skogsindustrin, däribland från Stora Enso Skogs industrier. Idag utförs planeringen av transporter manuellt och ofta schablonmässigt och DalaFrakt var därför intresserade av att utvärdera andra typer av planeringsmetoder.
I ett examensarbete utfört vid Linköpings Universitet undersöktes om DalaFrakts transportplanering av biprodukter kunde förbättras med stöd av ett optimeringsverktyg. DalaFrakt och Stora Enso önskade se om en förbättring i andelen körning med last kunde ökas.
Med hjälp av Skogforsks optimeringsverktyg RuttOpt utfördes olika experiment baserat på data om utförda transporter under två veckor (vecka 16 och 46, 2015). Datat användes för att beskriva utbud och efterfrågan, sedan jämfördes faktiskt utförda transporter under dessa veckor med optimerad transportplanering. Examensarbetet undersökte också hur transportplaneringen påverkades av förändringar av olika förutsättningar som industrins öppettider och olika leveransprecision (inom vilket tidsfönster en leverans ska genomföras).
För att jämföra den historiska transportplaneringen med den optimerade definierades ett antal nyckeltal, varav de mest beskrivande var lastkörningsgrad (sträcka med last/total körsträcka), total körsträcka och beräknade koldioxidutsläpp. Dessa nyckeltal är önskvärda att studera eftersom det finns ett intresse i att reducera totalt körd sträcka, öka lastkörningsgraden och minimera miljöbelastningen i form av koldioxidutsläpp. Vidare studerades nyckeltal kopplade till resursutnyttjande av fordonen, arbetstidens fördelning, övertidstimmar och utnyttjande av ordinarie arbetstid för att säkerställa balans i transportresurserna.
Examensarbetet visar att det med stöd av ett optimeringsverktyg för ruttplanering är möjligt att förbättra den manuella planeringen och sänka den totala transportsträckan (1,7 - 4,5 %), öka lastkörningsgraden (1 - 2,5 %) och sänka koldioxidutsläppen (1,4 - 3,7 %).
I examensarbetet undersöktes hur mottagningsplatsernas öppettider påverkar det totala köravståndet (figur 1). Tre scenarier sattes upp med ordinarie öppettider, förlängda öppettider på tre utvalda mottagningsplatser samt vad som händer om öppettiderna förlängdes vid samtliga mottagningsplatser.
Förändring av total transportsträcka vid förlängda öppettider för lastning och lossning, vecka 16 i blå staplar och vecka 46 i gröna staplar.
En förlängning av öppettiderna vid samtliga mottagningsplatser som DalaFrakt utför transporter till skulle kunna sänka den totala transportsträckan och koldioxidutsläppen ytterligare med runt 1 % samt öka lastkörningsgraden med 1 %. Då förlängning av samtliga mottagningsplatsers öppettider inte är realistiskt att genomföra är en rekommendation till DalaFrakt och Stora Enso Skog att undersöka mer noggrant vilka anläggningar som skulle kunna förlänga öppettiderna och hur stor påverkan detta skulle ha.
I studien jämfördes även hur olika krav på leveransprecision påverkade transporterna. I detta fall menar vi att leveransprecision är tidsfönstret då en leverans måste genomföras. Resultaten indikerade att tidsfönstrets storlek hade betydelse för beställningsvaror (sågade trävaror och massabalar etc.), men på grund av att resultaten inte var helt entydiga gick det inte att dra några slutsatser gällande hur förändringarna påverkade transporteffektiviteten.
Genom att inkludera ett optimeringsverktyg i transportplaneringen finns potential att sänka antalet körda kilometrar och därmed även koldioxidutsläppen. Det skulle vara en del av det miljömässiga hållbarhetsarbete som Stora Enso Skog och DalaFrakt bedriver vilket också var syftet med arbetet. Med en ökning i lastkörningsgraden effektiviseras transporterna, vilket också kan bidra till ekonomisk hållbarhet.
Läs examensarbetet i sin helhet på länken nedan.
