Gå till:

Förädlade granplantor från svenska fröplantager växer snabbast

Granplantage FP-504 Ålbrunna.
Foto: Curt Almqvist, Skogforsk
I Syd- och Mellansverige växer förädlade granplantor från svenska fröplantager bäst. Men vid fröbrist är det näst bästa alternativet plantor från Östeuropeiska fröplantager. Det bekräftas i ny studie.

Svenska fröplantager har det absolut bäst producerande skogsodlingsmaterialet av gran. Näst bäst är östeuropeiska fröplantager. Det befästs i en studie Skogforsk gjort, där sex försök spridda över Syd- och Mellansverige med gran av olika ursprung och förädlingsnivå reviderats. Förutom oförädlat beståndsmaterial och fröplantager från Sverige och Östeuropa ingår även frö från svenska planterade bestånd med dokumenterat östeuropeiskt ursprung.

Östeuropeiska beståndsfrön och frön från svenska bestånd med östeuropeiskt ursprung ligger något efter de östeuropeiska fröplantagerna och är klart före det sämst presterande svenska beståndsfröet. De här resultaten är stabila och gäller för hela Syd- och Mellansverige.

Samtidigt finns ett mycket starkt samband mellan uppmätta frostskador och tillväxtrytm där senare skjutande plantager och bestånd i högre grad klarat sig från frostskador. Det stämmer väl överens med en tidigare studie då slutsatsen drogs att skogsodlingsmaterial ifrån Syd- och Mellansverige kan användas över hela området så länge hänsyn tas till hur frostlänt odlingslokalen är. Vid stor frostrisk ska särskilt anpassat senskjutande material användas (t.ex. svenska fröplantager utvalda för sen tillväxtstart eller östeuropeiska fröplantager).

Läs fördjupning

I dagsläget finns en brist på granfrö med hög produktionspotential vilket till stor del beror på ojämn blomning och attacker av skadegörare och svampar i granfröplantager. I Syd- och Mellansverige har ofta skogsodlingsmaterial från östra Europa (t.ex. Baltikum och Vitryssland) rekommenderats som ett alternativ till svenska fröplantager då deras tillväxtmönster gjort att de haft en hög produktion och skadefrihet. I den här studien har sex försök spridda över Syd- och Mellansverige, med gran av olika ursprung och förädlingsnivå, reviderats.

Förutom oförädlat beståndsmaterial och fröplantager från Sverige och Östeuropa ingår även frö från svenska bestånd planterade med dokumenterat östeuropeiskt ursprung. Försöken reviderades redan efter sex år i fält i ett tidigare projekt finansierat av Föreningen Skogsträdsförädling men eftersom träden vid den tidpunkten fortfarande var väldigt unga var resultaten från den studien endast preliminära. Syftet med det här projektet var att:

  1. utföra sen revision (13 år efter plantering) för robusta och tillförlitliga resultat
  2. kvalitetssäkra försöken och tillgängliggöra dem för andra klimatanpassningsanalyser genom att lägga in dem i Skogforsks databas, DATAPLAN
  3. utveckla kunskapen om vinstnivåer, tillväxtrytm och skadefrihet för material med olika genetisk bakgrund
  4. ge färska mätresultat för demonstrationsparcellerna på de sex försökslokalerna.

Alla sex försök reviderades under 2014 där diameter, höjd (i tre av försöken) och skador samt kvalitetsnedsättningar mätts in. Alla sex försöken samt de 65 sorternas ursprung lades därefter in i Skogforsks databas, DATAPLAN och standardmässig miljöjustering (spatialanalys) genomfördes.

Denna studie befäster bilden av att svenska fröplantager är det absolut bäst producerande skogsodlingsmaterialet och näst bäst presterar östeuropeiska fröplantager. Östeuropeiska beståndsfrön och frön från svenska kulturbestånd med östeuropeiskt ursprung ligger något efter de östeuropeiska fröplantagerna och är klart före det sämst presterande svenska beståndsfröet.

Tabell 1: Preliminära resultat sammanställda över alla sex försökslokaler

Öppna tabellen i nytt fönster. 

  Diameter 2014 1 Höjd 2014 1 Höjd 2007 1 Överlevnad 2014 2 Överlevnad 2007 2 Skottskjutning 2004 3 Förvedningsgrad 2005 4 Frostskada 2004 5
Ön fröplantage 104 108 110 96 94 94 98 22,9
Saleby fröplantage  110  106 108 104  104  102  101  41,4 
Slogstorp fröplantage  114  105  109  87  86  77  86  23,8 
Runesten fröplantage 122  112  116  69  68  108  97  35,3 
 Magelhem fröplantage 125  112   113 73   74 88  90  29,6 
Bredinge fröplantage 115  113  114  95  94  79  84  20,5 
Sakiai fröplantage 109  110  112  80  81  67  75  7,3 
Panevezys fröplantage  104 105  109  92  91  65  81  3,3 
Glopquel fröplantage 106  104  108  94  94  75  82  32,5 
Remte fröplantage 113  114  110  88  89  72  83  12,8 
Suntazi fröplantage 107  110  107  95  93  68  77  5,3 
Katvari fröplantage 113  109  109  102  101  89  89  22,9 
Svenskt beståndsfrö 100  100  100  100  100  100  100  34,3 
Östeuropeiskt
beståndsfrö
 106 106  107  93  92  66  79  13,0 
Andra generationens
beståndsfrö 
 107 105  105  92  91  93  95  29,7 

 

1 Relativtal till Svenskt beståndsfrö 

2 Relativtal i förhållande till Svenskt beståndsfrö (högre värde = högre överlevnad)

3 Relativtal i förhållande till Svenskt beståndsfrö (lägre värde = senare skottskjutning)

 4 Relativtal i förhållande till Svenskt beståndsfrö (lägre värde = senare invintring)

Frostskada i % registrerat i ett försök  2004.

 

Resultaten är robusta över de sex försökslokalerna då en korrelationsanalys visat på små rangordningsskillnader för materialgrupperna. Samtidigt finns ett mycket starkt samband mellan uppmätta frostskador och tillväxtrytm där senare skjutande plantager och bestånd i högre grad klarat sig utan frostskador. Det stämmer väl överens med en tidigare studie att skogsodlingsmaterial i Syd- och Mellansverige kan användas över hela området så länge som hänsyn tas till hur frostlänt odlingslokalen är. Vid stor frostrisk ska särskilt anpassat senskjutande material användas (t.ex. svenska fröplantager utvalda för sen tillväxtstart eller östeuropeiska fröplantager).

Tillväxtrytm är mätt i fält och resultaten är mycket stabila över alla sex försök. De visar att bestånd och fröplantager från Östeuropa har den senaste, medan svenska bestånd har den tidigaste skottskjutningen och invintringen. Svenska fröplantager har något senare skottskjutning/invintring än svenska bestånd. Material från svenska kulturbestånd med östeuropeiskt ursprung visar upp ett mycket mer ”svenskt” beteende, med tidig skottskjutning/invintring, än förväntat. Detta har likheter med studier i Norge och indikerar en snabb blandrasbildning av gran bl.a. på grund av att klimatet vid frömognaden påverkar beteendet (s.k. eftereffekter). Den påvisade tillväxtrytmen bör beaktas om granfrö från svenska kulturbestånd med östeuropeiskt ursprung ska nyttjas som skogsodlingsmaterial i Syd- och Mellansverige.

Nr 12-2017    Publicerad 2017-02-03 10:00:00
Förädling & plantor
Referenser:
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.