https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2015/information-struktur-och-beslut/
Maskinförare samlar på sig så kallad "tyst kunskap", saker man gör utan att tänka på det men som förbättrar resultatet. I denna studie har vi tittat på dessa kunskaper genom kognitiv uppgiftsanalys.
Maskinoperatörer i skog och jordbruk utför ett avancerat arbete. Trots initiala svårigheter, samlar de med tiden på sig erfarenheter som gör att de utför sin uppgift på ett sätt som ger ett bättre resultat, går snabbare och är mer skonsamt för maskinen. I takt med att erfarenheter ökar omsätts dessa i så kallad "tyst kunskap" och "automatiserade handlingar", vilka är svåra för innehavaren att beskriva. För att fånga denna kunskap har vi i denna studie genomfört en s.k. kognitiv uppgiftsanalys på arbetsuppgifterna gallring med engreppsskördare och skördetröskning. Vi undersökte arbetets struktur med avseende på problem och svårigheter i arbetet.
I ett samarbetsprojekt mellan Skogforsk och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik), genomfördes intervjuer med exceptionellt kompetenta användare av gallringsskördare och skördetröska. Intervjumetoden baserades på den s.k. ACTA-metoden, Applied Cognitive Task Analysis. Totalt intervjuades nio experter, sex från skogsbruket och tre från jordbruket.
Resultaten var en detaljerad beskrivning av respektive arbetes mål och uppgifter. Målen delades upp efter de krav och behov som finns i utförande och planering. Syftet med detta projekt var att öka kunskaperna generellt om de kognitiva aspekterna av arbete med skogs- och jordbruksmaskiner och att beskriva uppgifterna på ett sätt som inte gjorts tidigare. Detta är en nödvändig grund för fortsatta studier inom området människa-maskininteraktion. Till exempel kan en kognitiv uppgiftsanalys användas för att undersöka vilka moment som lämpar sig för automation, vilket informationsbehov maskinoperatören har vid olika moment och hur information bör presenteras för att stödja operatörens arbete. Information från en uppgiftsanalys kan vidare användas vid utbildning för att påskynda inlärningen av arbetsuppgiften och på så sätt skapa en mer produktiv, säkrare och sundare arbetsmiljö.
Arbetet med skördetröska skiljer sig från gallring med skördare vad avser mängden målkonflikter. I gallringsarbetet finns många målkonflikter, t.ex. mellan produktivitet och kvalitet. I arbetet med skördetröska hittades inte några sådana konflikter. Detta innebär att det borde vara lättare att hitta automationstillämpningar i skördetröskan än i gallringsskördare.
Läs rapporten i sin helhet på länken nedan.
