https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2014/vederlagsvagning-i-skogsbransletransporter--ar-det-mojligt/
Genom att använda precisa vågar monterade på lastbilar skulle våguppgifterna kunna ligga till grund för betalning. Potentialen kan dock inte utnyttjas fullt ut för transporter av skogsbränsle.
Osäkerhet i bestämning av lastvikten vid lastbilstransporter leder till kostsamma underlaster och trafikfarliga överlaster. Genom att väga materialet som lastas kan man undvika felaktiga totalvikter men eftersom den vanligaste formen av övervikt är för högt axeltryck räcker detta inte. För att kunna lasta fullt och samtidigt undvika för höga axeltryck krävs att indikatorer för vikt monteras på lastbilen. Med ökande precision i dessa indikatorer minskar mängden över- och underlaster vilket gör att åkeriets intäkter ökar samtidigt som miljö och trafiksäkerhet gynnas.
De vågar som har högst precision är lastceller, dessa kan även användas för vederlagsgrundande vägning. Då den nya virkesmätningslagen träder i kraft 1 mars 2015 kommer alla sortiment omfattas av krav på mätning. Detta ökar intresset för vederlagsgrundande vägning på framförallt skogsbränsle. I dagsläget finns inga skogliga fordon som använder lastceller för vägning, men det finns gott om exempel i andra branscher. Skogforsk har därför genomfört ett projekt med syftet att montera lastceller på ett fordon som är typiskt för skogsbränslehantering, en sidtippande flisbil. Projektet är nu avslutat och har följande slutsatser:
Resultat
Från tidigare studier har man kunnat visa att värdet av minskade underlaster kan vara i storleksordningen 100 000 kr per ekipage och år om underlastens storlek sjunker från i medeltal 1,5 ton till 0,1 ton. Detta gör att systemet med lastceller trots sin höga kostnad har potential att betala av sig självt.
Sidtippande flisbil
Skåpet på en sidtippande flisbil, som är en av de vanligaste fordonstyperna för flistransporter, är konstruerat för att nå en låg taravikt. För att möjliggöra vägning med lastceller krävs att hela vikten av det som ska vägas vilar på lastcellerna. Montering av lastceller på en sidtippande flisbil medför att botten av flisskåpen behöver förstärkas för att klara av belastningen av att det endast ska vila på två punkter i ytterkanterna. Denna förstärkning skulle medföra en ökning av vikten för det olastade ekipaget.
En förutsättning för projektet var att den ökade lastfyllnadsgraden skulle bidra till att finansiera systemet, men den ökade vikten för ekipaget gör att den ekonomiska kalkylen för ett lastcell-system förändras. Dessa inledande resultat har lett till att projektet avslutats innan monteringen gjordes. Slutsatsen är att det är möjligt att montera lastceller på ett sidtippande fordon men det skulle inte kunna leda till väsentligt ökade lastvikter. Vinsten blir då endast att det möjliggör vederlagsgrundande vägning.
Lastväxlarbil
Förutom sidtippande fordon används ofta lastväxlar-ekipage för flistransporter. Lastväxlare utrustade med lastceller är ett system som används inom flera branscher såsom pellets-, spannmål- och sophantering. Erfarenheterna är många och att tillämpa systemet under skogliga förutsättningar förväntas inte innebära några särskilda utmaningar. Eftersom containrarna i de flesta lastväxlar-system fylls med flis innan de tas upp på lastbilen ges inga våguppgifter förrän lastningen är slutförd. Att korrigera mängden material i containern blir då tidskrävande vilket gör att lastceller inte heller i detta system kan förväntas högre lastfyllnadsgrad.
Timmerbil
Bland skogsbränslesortimenten transporteras endast delkvistad energived med timmerbilar. Dessa bilar kan utrustas med lastceller som monteras under bankarna. Detta är en lösning som inte tillämpats i praktiken utan endast testats i teorin. Eftersom även massaved kan ersättas på vikt har denna lösning en potential även för dessa transporter. I dessa fordon krävs fler lastceller än för lastväxlande fordon och infästningen kräver nya lösningar. Det finns dock inga kända problem med konceptet.
Framtid
Lastceller är den enda fordonsmonterade tekniska lösningen som ger direkt verifierad vikt och som i sig självt kan resultera i en vederlagsgrundande vägning. För att få en indikation på lastvikten kan man däremot använda olika system monterade i fjädringen på fordonen. Denna indikation skulle kunna användas tillsammans med regelbundna kontrollvägningar ställda mot en fast fordonsvåg för att ge hög precision i indikationerna. Hur väl denna indikation stämmer överens med den verkliga vikten kommer att undersökas av Skogforsk.
