Försöksupplägg
De fem försökslokalerna (tabell 1) valdes så att de representerar en medelgod jordbruksmark för respektive latitud. För att möjliggöra en god jämförelse mellan trädslagen valdes bästa tillgängliga odlingsmaterial för respektive trädslag och region (tabell 2), samtidigt som plantorna sattes i fyra block per lokal där trädslagets position i blocket slumpades ut. De sex trädslagen valdes så att de ska kunna användas över stora delar av Sverige. Den enskilda trädslagsparcellen är ungefär 40 x 40 meter där de inre 30 x 30 metrarna används för mätning. Lokalerna förbereddes genom plöjning, harvning och kemisk ogräsbekämpning.
Salix snabb men känslig
De tätplanterade Salix-ytorna uppvisade höga tillväxtsiffror på de sydligare lokalerna (figur 2), både under den första 4–5 årsperioden och den därefter följande 4-årsperioden (figur 3). På de nordliga lokalerna drabbades Salix-klonen Gudrun av bladrost varpå de flesta plantorna dog och ytorna kunde sedan inte nyttjas vidare.
Det var en avsevärd produktionshöjning under den senare 4-årsperioden (period 2) jämfört med den tidigare (period 1) för samtliga trädslag och tillväxten var generellt sett högre på de sydliga lokalerna (figur 3).
Resultat som sticker ut är att hybridlärken uppvisade en hög tillväxt i Svalöv och Länghem under period 2 samtidigt som den visade sig vara känslig för både våta och torra förhållanden. Hybridasp och poppel var de dominerande trädslagen under samma period i Bjästa och Lövånger. Tillväxten hos gran och sibirisk lärk var långsam inledningsvis.
Poppel och hybridasp sköt i höjden
Höjdtillväxten under de första 8–9 åren var kraftigast hos poppel och hybridasp där övre höjden (medeltal av 100 grövsta träden per hektar eller motsvarande) nådde 9,9–10,8 meter respektive 9,2–11,5 meter över de olika lokalerna.
Figur 2. Producerad biomassa under de första 8–9 åren av trädslagsförsöket för respektive trädslag och lokal. Nyköpingslokalen omplanterades 2012 och hade inte uppnått 8 års ålder. Salix-ytorna på de nordliga lokalerna utgick efter 5 år. Olika bokstäver innebär signifikanta skillnader mellan trädslag för respektive lokal.
Figur 3 a) Medeltillväxt för olika trädslag och lokaler under de första 4–5 åren, b) respektive de senare 4 åren. Olika bokstäver innebär signifikanta skillnader mellan trädslag för respektive lokal.
Sammanfattningsvis visar den här studien att olika trädslag med olika skötselsystem kan användas för hög produktion av biomassa på övergiven jordbruksmark. Det finns stora områden med jordbruksmark som är tillgängliga för andra ändamål än odling av jordbruksgrödor, åtminstone tillfälligt, och om de beskogas bör de planteras med bästa möjliga strategi med lämpliga trädslag.
Hög potential i början
Studien visade att den tidiga tillväxtpotentialen är hög, men produktionsskillnader kunde ses mellan olika trädslag på de olika lokalerna. En möjlig anledning till detta är inverkan av latitud. Vid val av trädslag bör man använda arter, som kan anpassa sig till ett framtida klimat, bland annat för att minska risken för angrepp av skadegörare. Man bör till exempel beakta hur många kloner som ska användas. I det här försöket gav en enda klon en omfattande plantavgång i norra Sverige.
