FAQ - vanliga frågor

Hur fungerar Plantval?

Plantval är ett verktyg som ska ge beslutsunderlag för att välja rätt skogsodlingsmaterial (från fröplantager och bestånd) genom att rangordna deras prestation på vald planteringstrakt. Plantvals modeller beräknar hur trädens överlevnad och tillväxt ändras när man flyttar dem till andra ljus- och klimatförhållanden och är baserade på ett omfattande nätverk av långliggande fältförsök och klimatdata.

I Plantval begränsas områden där skogsodlingsmaterialet får ett rangordningvärde i huvudsak baserat på modellernas giltighetsområde, men för södra Sverige kombineras detta med lämplig/tillhörande frözon. Den  tillåtna användningen av skogsodlingsmaterial av gran omfattar nästan alltid ett större område än vad som visas i Plantval, som begränsas av sina modellers giltighetsområde.

Se under ”läs mer” för såväl detaljer om modellerna och deras begränsningar samt länk till tillåten användning i Sverige.

Hur rangordnar Plantval fröplantagerna?

Plantval rangordnar fröplantagerna efter ett produktionsindex som för gran enbart beräknats på tillväxt. För gran antas nämligen att skillnader i överlevnad, utöver det som framkommer av tillväxtfunktionerna, i första hand beror av lokala skillnader i klimat- och markförhållanden (t.ex. torka, uppfrysning, konkurrerande vegetation, frost, skadeorganismer, o.s.v.) snarare än materialets ursprung. Det finns därför ingen anledning att justera valet av gran för skogsodlingslokalens eventuella avvikelse från den beräknade temperatursumman annat än vid påtaglig risk för sen vårfrost i Syd- och Mellansverige. Då bör man välja en senskjutande plantage (se nedan).

På samma sätt som för tall har även här förflyttningsfunktioner utvecklats och använts för att beräkna indexvärden tillsammans med genetiska vinster. För södra Sverige finns också plantager och bestånd med ursprung från andra länder för vilka det i dagsläget inte finns några tillgängliga förflyttningsfunktioner. Därför består merparten av södra Sverige av fördefinierade plantagezoner utan förflyttningsfunktioner.

Vad innebär det att en plantage är senskjutande och när ska den väljas?

I Syd- och Mellansverige kan sen vårfrost skada årets skott om tillväxten (skottskjutningen) är för tidig och planeringstrakten är frostlänt. Därför har ett urval gjorts av sent skjutande trädindivider till vissa fröplantager som därför klassas som särskilt senskjutande. Om risken för sen vårfrost är påtaglig rekommenderas därför att man väljer en plantage som är senskjutande. Plantager klassade som senskjutande markeras med ett ”(s)” efter plantagenamnet i listan. Finns inget senskjutande plantagefrö att tillgå för en frostlänt planteringstrakt kan ett alternativ vara att använda beståndsfrö av östeuropeiskt ursprung som har en senare skottskjutning än bestånd av svenskt ursprung.

Huruvida en planteringstrakt är frostlänt eller inte beror av ett antal faktorer (t.ex. ståndortsfaktorer, skogsskötselåtgärder, avstånd till omgivande bestånd och ålder på detta) som inte är inkluderade i Plantval. Därför rekommenderas att verktyget ”Frostrisk” används om man är osäker på hur frostlänt planteringstrakten är.

Varför kan jag justera höjden på planteringstrakten?

Vid klick i kartan genereras förutom latitud och longitud även en höjd över havet (altitud) som baserat på Google maps rutnät. I norra Sverige (latituder ≥ 59°N) har det visat sig att en förflyttning i altitud påverkar produktionen. En altituduppflyttning på 100 m antas motsvara en nordförflyttning på 0.25°N. Så om planteringstrakten avviker från den beräknade altituden kan denna justeras så att altitudeffekten kan inkluderas i analysen.

Hur görs klimatanpassningen i Plantval gran?

I Plantval tall har vi utvecklat nya modeller som direkt kan använda moderna klimatscenarier. Dessa visar hur klimatet förändras i ett högupplöst rutnät över hela landet och dessa effekter varierar beroende på geografi och topografi. För gran har ännu ej modeller utvecklats som direkt kan utnyttja dessa klimatscenarier och de nuvarande modellerna har beräknats med ett klimat motsvarande referensperioden 1961-1976. Eftersom vi i dagsläget är mer osäkra på hur ett ändrat klimat påverkar gran i jämförelse med tall, skriver vi tills vidare fram granmodellerna till dagens klimat genom en generell ökning av temperatursumman. Detta har medfört en något längre nordförflyttning jämfört med referensperioden. Det bör också medföra något senare skottskjutning, vilket motverkar en förväntad ökning av vårfrostskador.

Hur kan jag veta om det finns frö/plantor för den plantage jag är intresserad av?

Plantval visar alla plantager som är registrerade och anses vara lämpliga för den valda planteringslokalen. Det innebär alltså att bara för att Plantvals beslutsunderlag inkluderar en viss plantage behöver det inte vara så att det finns tillgång på frö eller plantor från den. När man valt en plantage finns mer information att få om man klickar på den. Där står bland annat vilka bolag och organisationer som äger plantagen. Det kan ge en vägledning i vilken plantskola eller leverantör som kan kontaktas för mer information om tillgänglighet. Äldre plantager där frö inte längre finns tillgängligt tas bort efter hand på begäran av plantageägarna.

Hur är plantagekartorna gjorda?

Plantagekartorna visar lämpligt område för plantering och färgskalan visar hur mycket bättre plantagen är än lokalt, oförädlat material. En mörkare färg anger områden där fröplantagen är mycket bättre och en ljusare färg att den är lite bättre. Eftersom färgskalan är standardiserad så kan olika fröplantagers kartor direkt jämföras med varandra. Plantagelokalen är också markerad med en röd ifylld kvadrat.

Framtida utveckling

Skogforsk samarbetar tillsammans med klimatforskare och förädlare i våra grannländer för att utveckla nya förflyttningsmodeller för gran med målet att uppnå ett samnordiskt Plantval gran med en förbättrad klimatanpassning. Detta arbete pågår just nu i EU-projektet B4EST (2018-2022).