September 2020 SKOGSSKADOR

Skadornas omfattning

Omfattande skador kan uppkomma oväntat till exempel på grund av extremt väder och kan medföra stora och ekonomiska förluster för skogsägaren. Hur mycket skadorna kostar beror mycket på hur man räknar, räknar man med tillväxtförlusterna hos överlevande träd blir kostnaderna mångfalt högre än om man endast räknar med den kvalitetssänkning i virket som skadan kan medföra. Skogsstyrelsen försökte sig dock på att sammanställa kostnaderna i sin rapport Skador på skog - del 1, 2017:

• Rotröta: 0,5-1 miljard per år
• Snytbagge: 100-tals miljoner per år
• Betesskador av älg i Götaland (2015/16): 980 miljoner kr
• Stormen Gudrun: 15 miljarder kr

Variation - ett sätt att sprida riskerna

Det går inte att helt skydda sig mot skadegörare eftersom de är en del av ekosystemet. Genom ett varierat skogsbruk kan riskerna dock minska. En skog bestående av träd av samma art med samma ålder är ett dukat bord för den skadeinsekt- eller svamp som är specialiserad på just det trädslaget.

Att ståndortsanpassa sitt skogsbruk genom att plantera de trädslag som trivs bäst på aktuell plats, och att öka trädslagsblandningen kan minska de riskerna för skador. Exempelvis kan ökad inblandning av lövträd eller tall i granskog sannolikt minska risker för stormfällningar och skador av granbarkborre.

Själva skogsskötseln påverkar också. En markberedning som lyckats göra tillräckligt stora planteringspunkter utan organiskt material, minskar risken för snytbaggeskador på plantorna. En väl utförd röjning eller gallring ger friska och välväxande skogar eftersom träden får tillgång till mer ljus och näring när konkurrerande träd tas bort. Men skogen stressas alltid något vid en skötselåtgärd vilken gör den mer mottaglig för insekts- och svampangrepp och känsligare för storm åren närmast ingreppet. Tidiga och tillräckligt hårda röjningar och gallringar ger vitala och motståndskraftiga träd. Var därför noggrann med att anpassa åtgärden efter hur skogen ser ut, röj och gallra i rätt tid, innan omställningen för skogen blir för stor av ingreppet.

Några nedslag bland skogsskadorna

Bränder

Foto: Lina Ahlbäck

Den stora och förödande branden i Västmanland 2014, med över 13 000 ha eldhärjad skog, satte skogsbrand på agendan och den varma sommaren 2018 förde återigen upp frågan i fokus. Dessa bränder är förödande för de som drabbas, livsverk som försvinner och hela landskap som förändras.

Historiskt sett har ca 1 procent av Sveriges skogsmark brunnit varje år. Studier från SLU visar att innan människan började bruka skogen var det stora områden (1000-tals hektar) som kunde svepas med i branden. När människan införde svedjebruk ändrades mönstret till att skogsränderna blev mindre till ytan, men fler. Därefter har brandarealen i Sverige minskat i takt med att skogens ekonomiska värde ökat och en allt effektivare brandbekämpning. Idag brinner ca 1 promille av Sveriges skogar varje år.

Skogforsk har tillsammans med skogsbruket och MSB tagit fram riktlinjer för hur skogsbruket ska agera vid torra vädersituationer. Dessa riktlinjer visade sig fungera väl under den torra sommaren 2018 och många bränder upptäcktes och släcktes effektivt tack vare dessa.

Betesskador

Älgen är en symbol för Sverige och för skogen. Och det är inte så konstigt. Sverige ligger i topp i grenen världens tätaste älgstam (liksom i längdåkningen, slåss vi om topplaceringen med Norge) och på topp 15 i grenen världens skogsrikaste land. Älgen lockar turister och älgjakten är ett stort intresse hos många.

För skogsbruket kan älgen skapa problem för att den gillar att äta tall, framför allt på vintern då tallskott utgör en stor del av födan.  Enligt studier från SLU består ca 30% av älgens meny av tall. Lika mycket blåbärsris, lingonris och ljung slinker ner. För att älgarna ska må som bäst behöver de en variationsrik kost så även lövträd som björk, rönn, asp sälg och ek står på menyn.

Älgarnas bete på tallungskogar minskar produktionen av tall, dels för att skogarna blivit glesare på grund av att vissa träd dör då det betas hårt, dels för att överlevande, skadade träd växer sämre. Enstaka betningar på toppskott kan orsaka kvalitetsdefekter som sprötkvistar, stamböjar och flerstammighet. Träden stressas också av betet vilket kan göra att deras motståndskraft mot insekts- och svampangrepp minskar. Dessa effekter kostar skogsbruket miljontals kronor årligen. Forskningsstudier och samarbeten mellan jägare och skogsägare pågår därför för att minska betesskadorna på ungskogarna.

Det diskuteras också hur älgarna och älgbetet påverkar den biologiska mångfalden. Eftersom den är en naturlig del av ekosystemet är den en förutsättning för många arter. Men om betet av vissa arter blir för omfattande, vilket det kan bli av till exempel rönn, asp, sälg och ek som är mycket betesbegärliga, missgynnar det arter som är knutna till dessa. Detta och mycket mer diskuteras i webbseminariet Viltbete och biologisk mångfald.

Granbarkborre

Foto: Josefina Sköld

Granbarkborren (kallas också åttatandad barkborre) är en insekt som finns i hela Sverige. Oftast infekterar den endast mindre grupper av granar, men under gynnsamma förhållanden massförökar den sig och kan då döda hela granbestånd. Framför allt är det tillgången på lämpligt yngelmaterial i form av vindfällda eller försvagade granar samt väderlek som påverkar dess förökning. De omfattande angreppen som nu pågår i södra och mellersta Sverige (och i stora delar av Europa) fick fart efter de senaste årens vinterstormar i kombination med varma, torra och långa somrar.

Åtgärder för att skydda skogen mot barkborreangrepp kan delas in i två huvudgrupper; förebyggande åtgärder som går ut på att förebygga uppkomsten av skador samt bekämpningsåtgärder vilka ska minska skadorna under ett pågående angrepp. Hur barkborren angriper granarna och vilka bekämpningsåtgärder som finns kan du lyssna på i vår podd Skogssanningar.

Vill du veta mer om granbarkborren? Skogsstyrelsen,  SLU och Södra skogsägarna har mycket information, både i skriftligt och muntligt (filmer) format. 

Snytbagge

Snytbaggen är en centimeterstor skalbagge. Den orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska skogsplanteringar då den äter av plantornas bark. I det innersta lagret av barken sker plantans vatten- och näringstransport. Om barken skadas för mycket så att plantan ringbarkas dör plantan. Utan skyddsåtgärder kan 80 % av de nyplanterade plantorna i södra Sverige dö av skadorna. I norra Sverige är skadeandelen lägre, men med ett varmare klimat ökar skadorna även i norra Sverige.

Snytbaggen lägger sina ägg på våren i nyligen död ved på färska hyggen, främst i rötterna på stubbar men också i grövre hyggesrester. Under hösten året därpå eller på våren två år efter avverkning, kläcks den nya generationen snytbaggar. På färska hyggen och efterföljande år är det den inflygande föräldragenerationen som äter av plantorna, medan det därefter är de nykläckta baggarna som gör mest skada. Dessa tidpunkter sammanfaller ofta med att hygget är nyplanterat. Det finns flera åtgärder som minskar risken för att snytbaggarna gnager på plantorna; markberedning, skydd som appliceras på plantorna, skärmställning, hyggesvila och att plantera större plantor. Läs mer om snytbaggens livscykel och hur skador kan minimeras i broschyren Åtgarder för en lyckad föryngring. 

Bra information finns också hos Skogsstyrelsen och SLU.

Multiskadad ungskog

Ungskog som skadats eller dör av flera olika orsaker samtidigt, kallas multiskadad skog. Denna typ av skador har ökar påtagligt i Norr- och Västerbotten. Skadorna kommer från älg och svampar som törskate, gremmeniella, knäckesjuka, snöskytte, granrost, grankotterost och skvattramrost.
I vår tidning Vision (i nr 1 2019 och i nr 1 2020) kan du läsa mer om hur forskare och Skogsstyrelsen resonerar kring skadorna och skötselåtgärder för att minimera risken för multiskador.

I dagsläget vet man inte varför svampangreppen har ökat med det kan bero på

• Ett varmare klimat Norra delen av Sverige har blivit cirka två grader varmare jämfört med perioden 1961-1919. Nederbörden har också ökat vilket kan gynna skadesvamparna.
• Genetiken hos frö och plantor Genetiken hos föryngringsmaterialet kan vara en tänkbar möjlighet att minska skadorna. Det finns en stark ärftlig resistensen mot svampangrepp. Det går att välja ut enskilda plusträd (läs mer om förädlingen HÄR) som visar resistens mot törskate och ta fram föryngringsmaterial från dessa. 
• Älgbetesskador Multiskadade områden har generellt mycket omfattande älgbetesskador. Betet ger träden nedsatt vitalitet och öppnar sårytor som underlättar för skadesvamparna att ta sig in i trädet.
• Trädslagsval & ståndort Studier visar att tall på bördiga och friska marker är mer drabbade av törskate än tallar på magrare marker. Orsaken är blomman kovall som är mellanvärd för törskatesvampen. Svampen har olika stadier i sin livscykel och den växlar mellan att leva på kovall och på tall.