Januari 2021 SKOGEN I SAMHÄLLET
En historisk tillbakablick visar att skogen möjliggjorde effektiviseringen av gruvdriften på 1700-talet då träkol började användas vid bergsbrytningen. Därefter började sågverken etablera sig, i första hand utefter de större älvarna och så småningom fick de sällskap av massabruken. Under första halvan av 1900-talet utökades nyttjandet till att inkludera friluftsliv och turism. Parallellt med den industriella användningen av skogen nyttjades den också av de bofasta för ved, byggmaterial, bärplockning, jakt och skogsbete.
Idag har vi stora förhoppningar om att skogen ska hjälpa oss att lösa klimatkrisen. Den förnybara skogsråvaran ska användas för att fasa ut mer fossilberoende råvaror såsom plast och betong. Samtidigt ökar intresset för allt som skogen kan bidra med utöver råvara till skogsindustrin: turistnäring, naturupplevelser, jakt, etc. Den ökade kunskapen om skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfald leder till krav på ändrade brukningssätt. Så, förväntningarna och kraven på allt som skogen ska leverera och hur vi ska bruka den, har aldrig varit så stora som idag.
Rekreation
Cirka 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog Skogen ägs av privata skogsägare, kyrkan, stiftelser, bolag, med flera och de har rätt att sköta och skörda sin skog. Genom allemansrätten har dock alla en möjlighet att vistas i skogen, överallt, under förutsättning att man inte skräpar ner eller på något sätt skadar naturen. På samma sätt har skogsägaren ansvar för att ta hänsyn till rekreationen som pågår i skogen. Desto mer välbesökt skog, ju högre krav på hänsyn. Många stadsnära skogar är också undantagna skogsbruk, den enda skötsel som utförs är sådant som förbättrar framkomligheten, utsikten eller något annat intressant. På Skogskunskap.se kan du läsa mer om skogsbrukets hänsyn till rekreationsvärden: Hänsyn till friluftsliv.
Jakt & fiske
Älgen är en symbol för Sverige och för skogen. Och det är inte så konstigt. Sverige ligger i topp i grenen världens tätaste älgstam (liksom i längdskidåkningen, slåss vi om topplaceringen med Norge) . Älgen lockar både turister och jägare. Den utgör dock ett bekymmer för skogsproduktionen, läs mer om det HÄR. Jakt är ett stort intesse hos många svenskar, ca 170 000 personer jagar årligen. De flesta är män men intresset bland kvinnor och icke-binära ökar för varje år.
Sportfiske är i dag en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter med uppskattningsvis minst 1,6 miljoner utövare (uppgift från Sportfiskarna 2019). Sjöar och vattendrag påverkas av omgivningen, och skogsbruket kan vara en stor påverkande faktor. Det är därför viktigt att skogsbruket tar hänsyn till vatten då skogen brukas, läs mer om Hänsyn till vatten.
Skoteråkning
Att köra snöskoter ingår inte i den svenska allemansrätten, så rätten att köra på annans mark är inte självklar. Det anses tillåtet att köra på väl snötäckt mark om man inte stör, förstör eller på annat sätt bryter mot lagen. Till exempel är det förbjudet att
- Passera annans mark om det uppstår skada
- Köra på skogs- och jordbruksmark, om det inte är uppenbart att det kan ske utan risk för skada på skog eller mark
- Köra i skogsplanteringar eller i ungskog som är lägre än två meter över snötäcket
- Köra alltför nära bostäder och bebyggelse
Det finns också lokala bestämmelser kring skoterkörning, läs mer om Skoterkörning i naturen.
2021 Friluftslivets år
FN har utsett 2021 till friluftslivets år. Ta gärna tillfället att komma ut och upptäck nya strövområden eller intressen. Det finns massor av initiativ, här kommer länkar till några
Skogen bidrar till välfärden
Skogen har varit viktig för uppbyggnaden av den svenska välfärden. Under efterkrigstiden var den europeiska marknaden näst intill omättlig och industrierna gick på högtryck. Skogsindustrin är viktig än idag
- Av svenska industrins totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för ca 10 procent*
- Ungefär 70 000 personer* in Sverige är anställda inom skogsindustrin
Många av jobben i skogsnäringen finns i glesbygden, nära skogen. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent* eller mer av industrisysselsättningen. Detta är arbetstillfällen som i sin tur genererar arbeten på orten i andra näringar som matvarubutiker, barnomsorg, skolor och vårdtjänster.
*Siffrorna är hämtade från Skogsindustrierna.
Många näringar ska samsas i skogen
Utöver skogsnäringen finns det flera andra näringar som har verksamhet knutet till skogslandskapet till exempel turistföretag, rennäring och bärplockare. Turistnäring och bärplockning faller till stor del in under allemansrätten. Blir verksamheten dock omfattande kan det vara bra att kontakta skogsägaren och kanske skriva ett avtal.
Rennäring
Rennäringen är en bruksrätt som är grundlagsstiftad. Den har uppstått genom att samerna använt mark och vatten för renskötsel, jakt och fiske under mycket lång tid. Urminnes hävd betyder att någon använt mark så länge och så mycket att det uppstått en rättighet att fortsätta använda den även fast man inte äger marken. Läs mer om Renskötselrätten.
Oftast kan skogsbruket och rennäringen bedrivas parallellt men ibland blir det motsättningar. I Skogsvårdslagen finns krav på att en skogsägare ska samråda med renägaren innan en skogsavverkning i områden som är särskilt viktiga för renskötseln samt anpassa sitt brukande för att minimera störningar i renskötseln. Läs mer om samråd mellan skogsbruk & rennäring.
Inom certifieringen (FSC) är kraven högre. Där ska den certifierade skogsägaren samplanera skogsbruket för de kommande åren i ett landskapsperspektiv tillsammans med berörda renägare. Tanken är att skogsbrukaren ska få kunskap om renens behov och rörelsemönster och därmed, i möjligaste mån, anpassa olika skogsskötselåtgärder i tid och rum. Tanken är också att renägaren ska få inblick i hur skogsbruket fungerar, hur skötseln planeras och vilka olika skötselalternativ som finns. Läs mer om FSC.
Skogen & klimatet
Vi lever med ett reellt hot om vi inte lyckas bromsa den globala uppvärmningen och skogen är en del av lösningen. Dels binder den koldioxid då den växer vilket minskar halterna i atmosfären. Dels kan råvaran från skogen minska vårt behov av fossila råvaror eftersom mycket av det som tillverkas av exempelvis fossila plaster kan ersättas av skoglig råvara. Om skogen brukas på ett hållbart sätt kan den dessutom skördas om och om igen. Men är det verkligen klimatsmart att bruka skogen?
Att bränna biobränslen avger också koldioxid
Det finns endast en typ av koldioxidmolekyl och den bidrar till växthuseffekten lika mycket oavsett om den kommer från fossila eller biobaserade källor. Ändå pratar man om grön koldioxid kontra svart koldioxid. Med det menas att den gröna koldioxiden är en del av dagens kretslopp. Vår tids växter tar upp den mängd koldioxid som släpps ut vid nedbrytning och förbränning av dagens växtrester och biobränslen. Mängden koldioxid i atmosfären förblir konstant.
Den svarta koldioxiden är fossilbaserad. Den ökar andelen koldioxid i atmosfären eftersom den koldioxid som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen härrör från ekosystem som fanns på jorden för miljoner år sedan. Den koldioxiden bands in från atmosfären av dåtidens växter som aldrig förmultnade. Istället lagrades de i fossila depåer i marken fram till nu när vi pumpar upp dessa fossila depåer i form av olja, förbränner dem och släpper ut koldioxiden. Dagens växter och ekosystem har inte kapaciteten att fånga in denna "förhistoriska" koldioxid utan den adderar på koldioxidhalterna i atmosfären.
För att verkligen minska halterna koldioxid i atmosfären, och därmed dämpa klimatförändringen och den globala uppvärmningen, måste vi minska utsläppen av koldioxid, oavsett om den är grön eller svart. För en hållbar framtid behöver vi uppnå en balans mellan upptag och utsläpp av koldioxid genom klokare konsumtion, optimerad och effektiviserad energiutvinning samt smartare tillverkningsprocesser. Antagligen är biobränslen tillsammans med andra fossilfria energislag såsom sol-, vatten- och vindkraft, en långsiktigt mer hållbar lösning än de fossilbaserade.
Gör inte skogen större klimatnytta om den står kvar?
Ja och nej! Det beror på vad man tar med i sina beräkningar och antaganden. Tidsaspekten är viktig, liksom hur stor skogsareal räknas med. Avgörande är också om man tar med vad skogsråvaran används till.
Tidsaspekten
Sverige har en brukad skog i nästan hela landet. Det innebär att det finns skogar av alla åldrar, från årsgamla plantor till 200-åriga skogar. När skogen åldras minskar tillväxttakten i skogen, träden blir inte så mycket större varje år. Yngre skogar har däremot en hög tillväxt: varje år bygger de på sig, både på bredden och på höjden. Koldioxidinbindningen i träden korrelerar till trädens tillväxt eftersom träden använder koldioxid som byggstenar: snabbväxande träd tar upp mer koldioxid än långsamväxande.
Enligt statistik från SLU:s Riksskogstaxering, har Sverige ca 10 miljoner hektar produktiv skog som är i åldern mellan 20 och 80 år, vilket är då trädens tillväxt är som störst.
Om vi väljer att titta på skogens koldioxidupptag under de närmaste 20 åren ser vi att mycket av denna skog fortsätt kommer vara i en fas då den har hög tillväxt och därmed även en hög koldioxidinbindning. Med det tidsspannet kan man dra slutsatsen att det är mest klimatsmart att sluta avverka skogen och istället låta den stå kvar och växa, och därmed fungera som en mycket effektiv koldioxidfälla.
Väljer man istället att titta på hur det ser ut 70-80 år framåt i tiden, kommer de yngre skogarna växa in i den ålder då trädens tillväxttakt avtar. Om vi då inte avverkat någon skog, sker detta samtidigt som det inte finns några ungskogar med hög tillväxt och hög koldioxidinbindning. Koldioxidinbindningen kommer därmed att sjunka och skogens värde som effektiv koldioxiddammsugare avtar. Skogsindustrin i Sverige skulle också gå på sparlåga eller läggas ned på grund av brist på råvara. Det skulle påverka hela Sveriges ekonomi i negativ riktning, liksom tusentals arbetstillfällen. Det skulle också minska förutsättningarna för att fasa ut användningen av fossila bränslen och material och att därigenom kunna skapa en sund recirkulation av ”grönt” kol som en del av den nödvändiga produktionen.
Medräknad areal
Hur mycket koldioxid en produktionsskog tar upp eller släpper ut beror på dess ålder och på hur skogens sköts.
Om beräkningarna utförs på bara ett skogsbestånd (bestånd = en homogen del av skogen där träden är ungefär lika gamla och därmed kan skötas på samma sätt), förändras upptaget och utsläppen av koldioxid markant under skogsbeståndets livscykel:
Därmed har det stor betydelse i vilken fas av skogens livscykel man baserar sin antaganden.
Görs beräkningarna istället på en hel region eller för hela Sverige, blir bilden en annan eftersom det då finns skogsbestånd i alla åldrar och faser med i beräkningarna. Då finns det yngre och medelålders skogar med hög tillväxt vilka tar upp mer än den koldioxid som släpps ut i hyggesfasen. Genom att räkna med en större areal blir den totala skogstillväxten och koldioxidupptaget mer avgörande än varje bestånds enskilda tillväxt.
Principiell jämförelse av virkesförrådets utveckling i en brukad respektive obrukad skog. Varje gång skogen avverkas och vi använder virket till något, förs kol ut ur skogen. Den nya skogsgenerationens tillväxt bidrar till skogens nettoupptag av kol under nästa omloppstid. I den obrukade skogen lagras kol, men nettoupptaget är lågt.
Skogsråvarans användning
Skogen avverkas för att trädet ska användas till något: möbler, papperspåsar, förpackningar, glasspinnar, husstommar, viskos, bränsleflis, toapapper, m.m. Om vi inte tillverkar dessa saker av trä, tillverkar vi dem av andra råvaror såsom plast, betong och fossilt bränsle. Beräkningar (livscykelanalyser: länka till en beskrivning) visar att det ofta är mer energieffektivt och klimatvänligt att tillverka dessa produkter av skogsråvara än av de konkurrerande materialen.
Om man tar med användandet av den skördare träråvaran i sina antaganden (den så kallade substitutionseffekten) då man ställer sig frågan om det inte är mer klimatsmart att låta skogen stå kvar, så är svaret ofta nej.
Vill du fördjupa dig mer i skogsbrukets klimatpåverkan, läs gärna rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan.
