Effekter av dikesrensning och högläggning på granplantor kartläggs

I ett vetenskapligt utformat fältförsök på bördig, dikad torvmark i Uppland studeras hur granplantor påverkas av dikesrensning respektive högläggning samt de båda åtgärderna i kombination. Resultaten jämförs också med utvecklingen hos granplantor på provytor som varken höglagts eller dikesrensats.

Högläggning inför plantering.
Foto: Ulf Sikström, Skogforsk.

”Rensning av diken kan göra att jordpartiklar eroderar och förs vidare till nedströms belägna vatten. Därför är det viktigt att klargöra nyttan av dikesrensning för skogsproduktionen för att kunna väga denna mot möjliga oönskade effekter på vattenmiljön”, säger Ulf Sikström, som leder projektet.

I projektet kommer effekterna på plantornas överlevnad och tillväxt att följas under andra och tredje året efter att de planterats. Grundvattennivån registreras och analyseras löpande, något som företrädesvis Eva Ring och forskarkollegan Morgan Rossander arbetar med. ”Det gör vi för att kunna undersöka hur grundvattennivån påverkas intill orensade respektive rensade diken och relatera nivån till föryngringsresultatet”, säger Eva Ring.

Huvudsyftet med studien är att klargöra hur dikesrensning vid föryngring påverkar skogsproduktionen. Det kommer att bidra med underlag då man ska välja ut lämpliga objekt för dikesrensning i det praktiska skogsbruket. Med tanke på dikesrensningens möjliga negativa miljöpåverkan är det viktigt att bara genomföra den där man bedömer att den får avsedd effekt.

Projektet löper under perioden 2020 till och med 2022. Försöket är dock utformat för att kunna följas i decennier, vilket kan vara nödvändigt för att mer fullständigt utvärdera effekterna av de testade åtgärderna.

Det nuvarande projektet finansieras av Stiftelsen Skogssällskapet och medel har tidigare även erhållits från Brattåsstiftelsen och Svea Janssons skogsfond. Bergvik Skog Öst är markvärd.