Förarlösa maskiner allt närmare skogsbruket

Förarlösa skogsmaskiner står inför en rad utmaningar. De ska klara av ständigt föränderliga miljöer som bland annat kan innebära brant lutning och varierande markbärighet. 

- Men det finns även fördelar att köra autonomt i skogen där det rör sig färre människor och hastigheten är långsammare än hos vägfordon. Det gör att det är enklare att ta fram algoritmer för automation, sa Gustav Sten, doktorand vid KTH, i sin presentation under konferensens andra dag.

Läsa av omgivningen

Ett första steg för förarlösa skogsmaskiner är att lära maskinen att läsa av omgivningen och sortera relevant information. Gustav Sten är på god väg, han har lyckats ta fram en detaljerad 3D-bild av skogen i realtid, med hjälp av en stereokamera.

- Nästa steg blir att förfina algoritmerna ytterligare, sa han. 

Olika sensorer

Förutom stereokameror pågår testning av en bland annat lasersensorer, värmesensorer och radar. Värmesensorer kan bli aktuella för att upptäcka människor och djur som kommer nära maskinen. På Skogforsks nyinstallerade fjärrstyrningslabb i Jälla strax utanför Uppsala, Troëdsson Forestry Teleoperation Lab, pågår testningen för fullt. Redan rullar en av världens första fjärrstyrda skogsmaskiner på testbanan.

– Vi flyttar föraren från hytten till en bättre arbetsplats kan man säga, sa Martin Englund, specialist inom driftsystem på Skogforsk.

Brist på förare

Ett skäl till att utveckla förarlösa maskiner är bristen på maskinförare. En undersökning initierad av TSG, Skogsbrukets Tekniska Samverkansgrupp, visar nämligen att stora rekryteringsutmaningar av maskinförare väntar de kommande tio åren. Runt 40 procent väntas gå i pension under perioden samtidigt som få av de nyrekryterade maskinförarna stannar längre än några år.

Fler kan lockas

Fjärrstyrda maskiner skulle kunna vara ett sätt att locka fler till yrket, något det råder delade meningar om i branschen. Vad händer om maskinföraren inte är på plats, vem ska känna lukt av läckage, känna vibrationerna i maskinen som antyder något är fel eller känna av markbärigheten? Och hur blir det med byte av slangar och kedjor? Det är några vanliga frågeställningar, som forskningen har att ge svar på för att fjärrstyrda maskiner ska fungera. 

Nya konstruktioner

- Människor tänker ofta att skogsmaskinen ska se likadan ut med fjärrstyrning. Men med fjärrstyrning öppnas möjligheter att bygga maskinerna på andra sätt, anpassade för fjärrstyrning. På en modern maskin ska man inte ha slanghaverier, byta slang görs vid planerad service. Dagens akuta reparationer sker för att vi byggt maskiner med åtanke att det kommer finns maskinförare på plats för underhåll. Men med nya förutsättningar kommer efterfrågan som gör att vi kan komma bort från det, sa Olle Gelin, projektledare inom driftsystem på Skogforsk. 

En attitydfråga

Civilingenjören Tobias Semberg arbetade på vattenkraftverk innan han började på Skogforsk.

– Där det är en självklarhet att det dagliga arbetet körs på distans, sa han och trodde att skogsbruket kommer att genomgå en liknande attitydförändring.

Tobias Semberg höll med Skogforsk-kollegan Olle Gelin om att framtidens maskiner kommer skilja sig från dagens.

- Det förändrar balansen för vad som är acceptabelt. Ta bara maskinspakarna. Här har spelindustrin kommit långt med att utveckla konsoler som är ergonomiska för användare som sitter i soffan, sa Tobias Semberg.

Runt 100 personer deltog på Skogforsks tvådagarskonferens om skogsteknik i Sigtuna i slutet av oktober. Foto: Elin Fries

Under konferensens första dag höll TSG, skogsbrukets tekniska samverkansgrupp, ett seminarium (läs referat här) med ledande skogsmaskintillverkare som särskilt inbjudna deltagare.