Gå till:

Rotryckning ger nytt hopp om maskinell röjning

Lyckat rotryckningsobjekt i finska Karelen fem mil sydöst om Joensuu. Maskinell plantering med gran i juli 2005 och rotryckning i augusti 2009. Skogstypsschema MT.
Foto: Jussi Manner, Skogforsk
Kan rotryckning bli det efterlängtade genombrottet för maskinell röjning? Det vill Skogforsk ta reda på i nya inplanerade projekt.

Det vanligaste sättet att sköta plantbestånd och ungskog i Norden idag är röjning med motordriven röjsåg. Att den maskinella röjningen inte tagit fart ännu beror främst på två saker. Den ena är basmaskinens höga timkostnad och den andra att resultatet inte blir lika bra som vid motormanuell röjning. Men en ökande brist på arbetskraft har lett till högre kostnader för den motormanuella röjningen, vilket gjort att intresset för att mekanisera röjningen åter har vaknat.

Inga fler stubbskott?

En metod som skogsföretag satsat på att utveckla de senaste åren är maskinell röjning med rotryckning. Det innebär att röjstammarna rycks upp med rötterna. Teorin är att en sådan metod borde kunna förhindra uppkomsten av stubbskott och i bästa fall leda till att plantbeståndet bara behöver röjas (eller rättare sagt rotryckas) en gång.

Inventering av objekt

För att ta reda på om det ligger till så i verkligheten har Skogforsk inventerat objekt där rotryckning genomförts för tio år sedan. Trots att materialet är mycket begränsat kan man preliminärt säga att metodiken fungerar rätt bra om den tillämpas på rätt sätt, se bilden ovan.

Inplanerade studier

Studie 1

Tack vare lovande resultat vill Skogforsk nu i samarbete SLU starta  studien ”Maskinell rotryckning” – långvariga ekonomiska förutsättningar. Nuvärdesmetoden kommer att utgöra en bas för analyserna. 

Analyserna utförs i stor utsträckning i skogssimulatorn Heureka. Inventeringsdata från sommaren 2018 används som indata. Utöver bedömningen av röjningsbehov (antal röjningar), kommer man också att sätta ihop en kostnadskalkyl för motormanuell röjning och rotryckningsåtgärd. Syftet är att jämföra lönsamheten för de två metoderna. En del av detta projekt har tänkt göras som ett kandidatsarbete vid SLU.

Studie 2

I en annan studie vill man också titta på hur entreprenörens sysselsättningsgrad ser ut vid maskinell röjning. Man vill till exempel simulera själva utbudet av objekt samt faktorer såsom väder och att röjningen måste utföras inom ett visst givet tidsfönster.

Nästa steg

Som nästa steg söker vi nu extern finansiering bland annat för dessa ovannämnda studier.

Läs mer om maskinell röjning i Kunskapsbanken.

2018-10-23 11:54