Funkar naturhänsynen i skogsbruket?

Efter ett tidigare debattinlägg i Sveriges Natur och nu senast i Svenska Dagbladet får vi frågor om vår forskning kring generell hänsyn. Visar verkligen forskningen att skogsbruket är utarmande och att dagens schablonartade hänsyn är alltför bristfällig? Som vanligt är inte sanningen svart eller vit. Mycket är bra och mycket kan bli bättre.

Det anges inte i debattartikeln, men vi antar att man hänvisar till en samling synteser om bland annat kantzoner, död ved, trädgrupper som Skogforsk och SLU publicerade under 2016. Synteserna bygger på en sammanställning av 120 vetenskapliga artiklar från Sverige, Finland, Norge och Estland.

I rapporten försöker vi beskriva kunskapsläget idag beträffande hänsyn vid avverkning.  Vilken nytta gör den, vilka arter gynnas eller missgynnas och varför. Sammanfattningsvis så finns det många studier som visar att naturhänsyn är gynnsamt för skogslevande arter – de klarar sig bättre på ett hygge med lämnad hänsyn jämfört med om det är kalt. Samtidigt finns det skogslevande arter där naturhänsyn inte räcker. De behöver större skyddade skogsområden.

Vill du lära dig mer? Här hittar du hela rapporten. I de sju delsynteserna om kantzoner, sparade trädgrupper (hänsynsytor), högstubbar, död ved, asp, kostnadseffektivitet och naturhänsyn i världen finns också förslag på hur forskningsresultaten kan omsättas i praktiken.

Du kan också kontakta våra forskare som gärna berättar mer om slutsatserna och vad vi vet om generell hänsyn.