Avläggsoptimering – från forskning till färdig produkt
Text och foto: Elin Fries, Bitzer
Tomas Johansson, vid stab Teknik och digitalisering på SCA, tar fram paddan och pekar på kartan. Längs skogsbilvägarna lyser prickar av rött, grönt och gult. Gröna prickar visar lämpliga – och röda olämpliga, ibland till och med farliga avlägg. En forskningsprodukt som nu testats skarpt i en månad över hela SCA:s verksamhetsområde.
Vi står längs en svagt sluttande skogsbilväg i Åsäng, utanför Sundsvall. Nedanför gör vägen en skarp högergir och på bägge sidor sluttar svallade stenhällar. Positioneringspricken visar att vi står på rött område. Klart olämpligt för avlägg alltså.
– Det fungerar kanon. Klockrent. Alla inom skogsbranschen borde köra det här, det är en lågt hängande frukt ifrån forskningen, det finns egentligen inga nackdelar, säger Tomas Johansson.
Bestway föregångare
Aron Davidsson på Skogforsk ser lättad ut. En av Skogforsks största implementeringar det senaste året är i hamn. Idén är enkel: med hjälp av olika geodata identifierar modellen områden som passar för avlägg längs skogsbilvägarna. Modellen tar bland annat hänsyn till terrängen och eventuella hinder i form av tomter, fornminnen, vattendrag eller hänsyn till trafiken.
– Det finns alltså mycket att ta hänsyn till för att få modellen att analysera korrekt, konstaterar Aron, som står för metodutvecklingen. Idén föddes när vi tog fram Bestway, som visar bästa basvägen. Vi ville ta fram något liknande för avlägg.
Hur mycket undermåliga avlägg kostar skogsbruket vet man inte. Men forskare och företrädare från skogsbranschen är överens om att det rör sig om stora förluster i form av lägre effektivitet och högre kostnader.
I en intervjustudie från Skogforsk 2017 ansågs avläggets utformning och placering vara den vanligaste bristen i traktdirektivet. Det kan handla om att virket inte får plats eller att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa, så att vägen behöver lagas.
– Samtidigt har de senaste årens brådska att få ut barkborreskadat virke ökat kraven på snabba ryck. Tempot kan medföra att en hel del virkesupplag längs de allmänna vägarna blir trafikfarliga eller svårhanterliga. Då underlättar det om man har ett kartunderlag som går att använda redan på kontoret, innan fältbesöket, säger Aron Davidsson.
Så gick införandet till
Skogsbolaget SCA är först ut att använda avläggsmodellen i det dagliga arbetet. För att få modellen att fungera beslöt man tidigt att låta den bli en del av SCA:s systemstöd. Tillsammans med it-företaget Dianthus har modellen utvecklats och förfinats för att passa SCA:s verksamhet. Karteringen ligger som ett skikt i SCA:s planeringsverktyg SkogsGIS. Den innehåller alla vägar från Dalarna och Gästrikland och norrut, förutom allmänna 90-vägar och vägar i tätbebyggt område. Totalt innefattas cirka 24 000 mil vägar, motsvarande sex varv runt jorden.
– Metoder för mätning av väglutning samt mätning och identifiering av inner och ytterkurvor är de stora utmaningarna att få till i modellen, men vi har gjort liknande projekt tillsammans med SCA och har ett mycket gott samarbete. Dessutom var det så pass väldokumenterat från Skogforsks sida att det var enkelt att implementera, säger Fredrik Walter, vd vid Dianthus.
De senaste åren har mängden av såväl fria som kommersiella högkvalitativa data ökat, vilket banat väg för modeller som avläggsoptimering, menar Fredrik Walter.
– Den stora utmaningen vid framtagandet av beslutsstöd är att få till beräkningar som är snabba att köra i realtid, säger han. Vi har lyckats göra det effektivt och därmed möjligt att inom rimlig tid kunna genomföra karteringen över alla vägar inom SCA:s verksamhetsområde, säger han.
Underlättar förplaneringen
Efter en månads användning har Patrik Johansson, planerare vid SCA, hunnit bilda sig en första uppfattning.
– Vid förplanering av en trakt är det extremt bra att på förhand veta var man ska ha avläggen. Modellen hittar de bästa ställena. Det underlättar fältkontrollen, säger han.
Han snitslar snabbt och märker upp gränser i planeringsdatorn.
– I dessa naturskogar kan det finnas höga naturvärden. Det är även lurigt med bärighetsklassen här, med sumpmossinslag och fuktigt. Vid varierande trakter som denna är det extra viktigt med bra hjälpmedel, säger han.
– Det har hänt enormt mycket de senaste åren, vi har fått så mycket bra hjälpmedel. Jämfört med hur det var tidigare. Då hade man en flygbild och områdesindelningar som troligtvis stämde och fick åka ut och samla in all data och uppdatera så det funkade. Nu kan man förutsäga i stor utsträckning vad man kommer möta för någonting. Då blir det mer verifiering, så man kan lägga mindre tid att behöva se vad det är för någonting. Det blir mindre chansningar och man kan vara effektiv.
Avläggsoptimering + Bestway?
Än så länge ligger programmet för avläggsoptimering som ett eget lager, men i framtiden vill SCA att det ska integreras med Skotningsoptimeringen , som bygger på Skogforsks Bestway (se vision 3, 2019)
– Skotningsoptimeringen tar höjd för volymsuttaget och var man har huvudbasstråk, då är det givet att det sitter ihop med Avläggsoptimering, säger Patrik Johansson.
Han kommer ut till skogsbilvägen igen. Dubbelkollar modellens förslag på avlägg med verkligheten. Modellen visar gult.
– Min upplevelse är att avläggskarteringen är rätt känsligt. Som det området vi är på just nu bedömer jag som grönt. Men det är hellre att det är åt det hållet, man måste ändå alltid göra en fältcheck. Bättre att modellen är för kritisk, än tvärtom. Men än så länge stämmer den väldigt bra generellt.
Tomas Johansson håller med, och tilllägger:
– Det är det medvetna beslutet och eventuella åtgärder som krävs för att skapa bra avlägg som är poängen med avläggsoptimeringen.
Vänster: Fältkontroll av modellens förslag på väg. Höger: Hjälp mot farliga vältor. Modellen varnar rött när avlägget placerats på en olämplig plats. Det kan till exempel handla om att virket lagts upp med för kort avstånd till backkrön, vägkorsningar, järnvägskorsningar, vägmärken eller vägbana.