Gå till:

26 sept 2021 – Klimatbråket

Bioenergi i form av grenar och toppar, så kallad GROT.
Foto: Björn Svensson, Skogenbild
Skogen som kolsänka är en central fråga när samhället ska bli fossilfritt. I längre tidsperspektiv ger ett effektivt brukande av skogen störst kolsänka, visar Skogforsks syntesrapporter.

Hur skogen bäst utnyttjas som kolsänka beror dock på vilka förutsättningar man har i sina beräkningar, konstaterar Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk.

”Vi måste lära oss att recirkulera de gröna kolatomerna genom att skörda och återplantera skog i ett evigt kretslopp. Då kan vi ersätta fossilbaserade förnödenheter med biobaserade. I ett kort tidsperspektiv, på låt säga tio år, vore det förvisso mest effektivt att inte avverka skogen, sett till upptag av koldioxid. Men det skulle få oerhörda konsekvenser i form av nedlagd industri samt förlorade jobb och exportintäkter. Utsläppen av fossilt kol skulle öka kraftigt, då de biobaserade alternativen skulle försvinna och utvecklingen emot en grön cirkulär ekonomi avstanna”, säger Rolf Björheden.

Vinner i längden

Han konstaterar också att det kan ta uppskattningsvis 20–30 år innan den nya skogens koldioxidbindning har kompenserat för de förluster av markkol som en enskild virkesskörd ger upphov till. 

"Det gäller för ett enskilt hygge eller skogsbestånd. Men man måste förstå att hygget omges av ett landskap fyllt av yngre och medelålders skogar som binder koldioxid för fullt. Skogen blir en effektiv kolsänka först när man betraktar skogen som en helhet på landskapsnivå”, säger Rolf Björheden, som också konstaterar följande när det gäller svenska skogsbrukets klimatpåverkan:  

  • De kritiska mängderna koldioxid i atmosfären beror framför allt på de fossila utsläppen, inte på skogsbruk som bygger på virkesskörd och återbeskogning. 
  • De skördade träden ökar inte mängden biogent kol i omlopp. Men de minskar behovet av fossilt kol.
  • De senaste 100 åren har det i Sverige avverkats över 5 miljarder kubikmeter skog, som bidragit till att minska utsläppen av fossilt kol.
  • Under samma tid har förrådet (lagret kol i stående skog) mer än fördubblats, vilket är en följd av aktiv skogsskötsel.
  • Att träd har skördats är en förutsättning för att ett nettoupptag av kol ska vara möjligt.
  • Skogssektorns emissioner (skogsmaskiner, transporter, industriella processer med mera) räknas in i den offentliga statistiken över den svenska skogens kolbalans. Däremot räknas inte koldioxidutsläpp i form av förmultning av stubbar och andra avverkningsrester in i statistiken.
  • Även IPCC konstaterar att skogen ur ett klimatperspektiv har störst effekt vid ett uthålligt brukande där produktionsförmågan vårdas och de skördade träden används och återanvänds som substitut för fossilbaserade produkter.

Hyggen eller hyggesfritt?

Ett kalhyggesfritt skogsbruk lyfts ofta fram som lösningen på utmaningen att maximera skogens nyttor med avseende på klimat, biologisk mångfald och sociala värden. Skogforsk har i studier gjort jämförelser mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk. Sammanfattningsvis kan konstateras att hyggesfria metoder gynnar den biologiska mångfalden i flera avseenden, vilket också gäller flera sociala värden. Samtidigt finns det ljuskrävande arter som gynnas av hyggen.

"Ekonomiskt, sett till skogstillväxt samt skörd av virke och biobränslen, är dock hyggesbruket överlägset de hyggesfria alternativen, vilket framgår av flera rapporter på området", säger Johan Sonesson, seniorforskare. 

Dikade torvmarker 

I skogslandskapet finns arealer som utgörs av utdikade torvmarker. Skogforsk kan bekräfta att dessa marker läcker koldioxid, vilket har en negativ klimatpåverkan. 

”Det är ett faktum att utdikad torvmark läcker koldioxid. Det är också konstaterat att detta varierar beroende på geografiskt läge och torvmarkernas beskaffenhet, säger Lars Högbom, seniorforskare på Skogforsk.

Rapporter från Skogforsk på temat skogsbrukets klimatpåverkan:
Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan
Dyr klimatnytta att låta skogen stå
Naturhänsyn och klimatpåverkan
Hur kan skogsbruket i Norden och Baltikum bidra till klimatarbetet?
Varmare klimat – Binder kol men kräver mer hänsyn

Om hyggesfritt skogsbruk:
Filmen Hyggesfritt samlar erfarenheter och forskning om hyggesfria metoder
Hyggesfritt skogsbruk på landskapsnivå 
Mer eller mindre hyggesfritt?
Hygget ger bäst ekonomi
Hyggesfria skogar dyrare att avverka
Är schackrutor ett bra drag?
Trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk med gran, en jämförande studie

Om andra alternativa skogsskötselmetoder: 
Härskande träd bör gynnas vid skärmföryngring
Föryngring av gran under högskärm
Lågskärm av björk på granmark – skötsel, drivningsteknik och ekonomi
Blandskog – en mångfald av valmöjligheter
Tall, gran eller både och?
Tvåskiktade bestånd kan öka virkesproduktionen
Lågskärm av björk – ett kostnadseffektivt sätt att öka lövträdsandelen?

För mer information om skogsforskning i allmänhet, sök i Skogforsks Kunskapsbanken.