3 okt 2021 – Kalhyggenas land

Ett kalhyggesfritt skogsbruk kan i flera avseenden gynna biologisk mångfald och sociala värden. Samtidigt finns det ljuskrävande arter som gynnas av hyggen. Sett till lönsamhet i konventionellt skogsbruk är hyggesbruket att föredra, visar jämförelser mellan de båda brukningsmetoderna som Skogforsk har gjort. Sammanfattningsvis kan konstateras att:

• Hyggesfria brukningsmetoder, där de största träden tas ut i återkommande gallringar, fungerar i flerskiktade granskogar.
• Det närmaste man kommer hyggesfritt i tallskog är glesa skärmställningar. Det beror på att tallen är ett ljuskrävande trädslag  och har svårt att snabbt etablera sig i skuggan av andra träd.
• Hyggesfritt skogsbruk bedöms ge runt 20 procents lägre tillväxt per hektar än hyggesbruk.
• Kostnaderna för virkesskörd ökar i hyggesfritt skogsbruk.
• Möjligheterna att skörda bränslesortiment i form av kvarlämnade grenar och toppar blir i praktiken omöjligt i hyggesfritt brukande.
• Hyggesbruket ger ett högre ekonomiskt netto per hektar inbegripet kostnader för återbeskogning.

Hyggesbruk har bedrivits i Sverige under lång tid, vilket gör att de flesta produktionsskogar i dag är enskiktade, det vill säga träden är ungefär lika höga. Att gallra dessa skogar med målet att de ska bli flerskiktade för hyggesfritt brukande är svårt och tar lång tid, enligt Johan Soneson, seniorforskare på Skogforsk.

”Det är också riskfyllt att gallra i enskiktade bestånd med relativt höga träd eftersom det avsevärt ökar risken för stormfällningar”, säger han.

Förädlingsvinst med plantering 

Brukas skogen hyggesfritt föryngrar sig skogen naturligt genom att små träd kontinuerligt växer sig så stora att de så småningom kan skördas. En stor vinst med hyggesbruket är att återbeskogningen, som i dag oftast sker genom plantering, kan göras med förädlade plantor.

”Förädlade plantor ger bättre tillväxt och därmed högre inbindning av koldioxid, bättre motståndskraft mot olika typer av angrepp, bättre anpassning till framtida klimat och träd med bättre virkeskvalitet”, säger Thomas Kraft, chef för skogsträdsförädlingen på Skogforsk.  

Naturhänsyn i skogsbruket

Sedan 25 år tillbaka är hyggen sällan kala – trädgrupper, högstubbar, naturvärdesträd och kantzoner lämnas regelmässigt vid slutavverkning, inom ramen för skogsvårdlagen och miljöcertifieringssystemen FSC och PEFC. Skogforsk och SLU visar i en syntesrapport, som bygger på 120 vetenskapliga publikationer från Norden och Baltikum, att åtgärderna har positiv effekt på många arters möjlighet att överleva på hyggen. Samtidigt bedöms hänsynen kunna bli effektivare genom att bättre ta tillvara det enskilda beståndets kvalitéer samt att koncentrera hänsynen till de habitat som gör störst nytta i ett givet landskap – alltså en mer diversifierad och mindre standardiserad hänsyn. Vidare poängteras att det finns många skogslevande arter som inte klarar hyggesmiljön även med riklig hänsyn. För en del av dessa kan hyggesfria metoder vara ett alternativ men ett stort antal behöver gammal skog utan skogsbruk.

Rapporter från Skogforsk om hyggesbruk kontra hyggesfritt:
Filmen Hyggesfritt samlar erfarenheter och forskning om hyggesfria metoder
Hyggesfritt skogsbruk på landskapsnivå 
Mer eller mindre hyggesfritt?
Hygget ger bäst ekonomi
Hyggesfria skogar dyrare att avverka
Är schackrutor ett bra drag?
Trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk med gran, en jämförande studie
Strategiska skogsbruksval – konsekvenser av alternativ till trakthyggesbruk med gran

Om vinster med förädlade plantor: 
Förädlade granplantor från svenska fröplantager växer snabbast
Förädlad gran ger högre produktion
Förädlingseffekter i Sveriges skogar
Förädling för minskat viltbete?
Förädlat skogsodlingsmaterial 2010-2050
Att välja förädlade plantor – en odlargärning eller lönsam investering?
Förädlad gran i Götaland – varför vänta på vinsten?
Förädling av granar för ett torrare klimat
Skogsträdsförädlingen anpassas till ett varmare klimat - Skogforsk
Förädling kan ge ökad resistens mot angrepp av törskatesvamp
Björkförädling och produktion av björkplantor - Skogforsk
Nya klimatanpassade förflyttningsfunktioner för tall i Sverige och Finland
Välj bland tallplantor från både Sverige och Finland
Bättre klimatanpassning i nya Plantval
Så funkar nya Plantval
Gränslös klimatanpassning
Högre produktion i våra svenska skogar med Plantval Optimal
Risken för frostskador på gran kan komma att öka i ett framtida klimat
Tidiga skillnader i tillväxt håller i sig
Assisterad migration och genomiskt urval kan förbättra anpassningen till ett framtida klimat
Nya klimatdata ger bättre anpassning av skogsodlingsmaterial av tall

Om naturhänsyn på hyggen:
Naturhänsyn vid avverkning - forskningen börjar visa resultat 
Skogsbruk med naturhänsyn är vanligt runt om i världen
Naturhänsyn gör skillnad
Naturhänsyn gör skillnad - lär dig hur
Naturhänsyn i gammal tallskog – hur mycket kostar det och vad får man för pengarna?
Naturhänsyn och klimatpåverkan
Storskaliga experiment ger svar om naturhänsynens effekter 
Tre viktiga åtgärder för naturhänsyn
Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast
Fjärranalys hittar gamla hänsynsytor inför gallringen
Effaråsen – att bruka och bevara i gammal tallskog
Sparade trädgrupper på hygget räddar många arter
Kantzoner gynnar mångfald
Varmare klimat - Binder kol men kräver mer hänsyn
Skogsbrukets gemensamma hänsynsuppföljning 2019
Död ved ger nytt liv i den brukade skogen
Spara asp så sparas många arter
Högstubbar viktiga för solälskande insekter
Döda träd – levande skogar, ny film
Minimering av nuvärdesförluster vid avsättning av naturvärdesbestånd

För mer information om skogsforskning i allmänhet, sök i Skogforsks Kunskapsbank.