Gå till:

20 sept 2021 – Fågeldöd och blåbärskris

Bärris i produktionsskog.
Foto: Mattias Westerberg, Skogenbild
Naturhänsyn i skogsbruket gynnar fåglarna. Och Sverige har världens tätaste älgstam. Skogforsk ger här fler perspektiv på SVT:s bild av fågeldöd och älgens situation i de svenska skogarna.

I den andra delen av SVT:s reportage om skog och skogsbruk i Sverige, ”Fågeldöd och blåbärskris”, uppges att vissa fågelarter minskar i de svenska skogarna liksom att älgkalvarnas vikt minskar. Viktminskningen hos älgkalvar uppges bland annat kunna bero på att mängden blåbärsris minskar.

Angående fåglarna i skogen berättar SVT att det går bra för vissa arter, men att det ser mörkt ut för arter som är beroende av mer naturlig skog för sin överlevnad. Källan som SVT refererar till är Svensk fågeltaxering.

Populationutvecklingen av många skoglevande fågelarter var positiv under perioden 1998-2010, visade en studie från 2012 gjord av Skogforsk och Lunds universitet. Förbättrade livsbetingelser i form av ökad mängd gammal skog, lövträd och död ved lades fram som möjlig delförklaring och kan i varje fall delvis vara återspeglingar av ett skogsbruk med ökad naturhänsyn. Senare *forskning från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet uppmärksammar dock en utplaning av den positiva trenden med ökande fågelpopulationer samt några ekologiskt viktiga skogsstrukturer (Ram m.fl. 2017).  Det understryker hur viktigt det är fortsätta förbättra kunskapsläget och det praktiska arbetet med naturhänsyn i skogsbruket.

Enligt SVT-programmet minskar älgkalvarnas vikt, vilket delvis kan bero på att blåbärsris, en del av deras föda som också delas med flera klövviltsarter, minskar. Andra aspekter på älgstammens utveckling kan inbegripa klimat, det generella foderutbudet, samt klövviltstammarnas totala storlek och den konkurrens om föda som föreligger. I en kartläggning gjord 2016 kunde Skogforsk visa att Sverige och Norge är de älgtätaste länderna i världen. Rapporten håller på att uppdateras och färska siffror publiceras senare i höst. Därtill har Sverige ökande populationer av flera andra klövviltsarter, vilket gör att betestrycket i flera områden är förhållandevis högt. 

*Ram, D., Axelsson, A.L., Green, M., Smith, H.G. & Lindström, Å. 2017. What drives current population trends in forest birds–forest quantity, quality or climate? A large-scale analysis from northern Europe. Forest Ecology and Management 385, 177-188

För mer information om skogsforskning i allmänhet, sök i Skogforsks Kunskapsbanken.