20 sept 2021 – Naturskog eller turboskog?

Kväveutlakning från nyupptagna hyggen framställs som ett miljöproblem i det första avsnittet i SVTs programserie ”Slaget om skogen”. Skogsbrukets påverkan på sjöar och vattendrag har under lång tid studerats av forskare på Skogforsk. Resultaten visar att kväve läcker från hyggen och att läckaget upphör successivt i takt med att ny markvegetation och ny skog etableras. Effekterna varierar också beroende på i vilken landskapsskala studien görs. Haven påverkas i relativt liten grad medan påverkan blir större lokalt. Även olika skogsbruksåtgärder för att minska effekterna har studerats. Att lämna kantzoner mellan hygge och vatten är ett exempel på åtgärd som ger lägre  kväveläckakage efter virkesskörd. Mer finns att läsa i de rapporter till vilka vi länkar här nedan.

Trädförädling det som används

Del ett i SVT:s programserie har getts namnet ”Naturskog eller turboskog?”. Ett intressant nedslag görs på Umeå Plant Science Centre, UPSC. Här beskrivs hur trädens gener studeras i syfte att få mer kunskap om vad som styr trädens olika egenskaper. Den forskningen är viktig, men den är samtidigt mycket långt ifrån det praktiska skogsbruket i Sverige. Däremot arbetar Skogforsk, på uppdrag av skogsnäringen, sedan många år tillbaka med förädling av de vanligaste svenska skogsträden. Kort uttryckt handlar det om att korsa de bästa träden, ta frön från deras avkomma till att odla bättre skogsplantor i plantskolorna. Syftet är att odla träd, företrädesvis tall och gran, med bättre tillväxt, virkeskvalitet, motståndskraft mot skadegörare och anpassning till nya klimatförhållanden. Arbetet är ständigt pågående och sedan länge implementerat i skogsbruket. Skogforsks skogsträdsförädling vid försöksstationen i Sävar utanför Umeå uppmärksammas här av SVT Västerbotten.  

Här följer några rapporter på temat kväveutlakning i skogsbruket:

Slutavverkningarna tillför totalt sett lite kväve till haven   
Mindre läckage av nitratkväve efter markberedning
Miljöeffekter av grotskörd 
Kol, kväveutlakning och död ved i morgondagens skog 
Hyggesbränning minskade negativa effekter på vatten
Rekommendationer för kantzoner vid skogsbruk – resultat från ett samarbete kring Östersjön
Kantzoner mot vatten – nytta och kostnader 
Kantzoner kan stoppa kvicksilver 
Så utformas kantzonen 
Skog längs små vattendrag – hur ser den ut? 
Skyddszoner i våra grannländer 
Markbered inte för nära ytvatten 
Studier i avrinningsområden i norra Sverige dokumenterade i rapport

Läs också:
Skogsgödsling – en handledning
Nya resultat från gamla gödslingsförsök
 
För mer information om skogsforskning i allmänhet och om skogsträdsförädling, sök i Skogforsks Kunskapsbank.