24 okt 2022 – Slaget om skogen fortsätter

Intresset för hyggesfria skogsbruksmetoder ökar. Skogforsk koordinerar skogsbranschens arbete med att undersöka nya skogsbruksmetoder. Det sker i ett projekt som kallas Adaptivt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk är en del i Adaptivt skogsbruk, något som beskrivs i Skogforsks tidning Vision nummer 3, 2022. På sajten Skogskunskap, som drivs av Skogforsk i samarbete med Skogsstyrelsen och LRF Skogsägarna, finns mer information om hyggesfritt skogsbruk.

Ett hyggesfritt skogsbruk kan i flera avseenden gynna biologisk mångfald och sociala värden. Samtidigt påminner trakthyggesbruket något om naturliga störningar som brand och storm och det finns  ljuskrävande arter som gynnas av hyggen. Sett till ekonomisk lönsamhet i konventionellt skogsbruk är trakthyggesbruket att föredra, visar jämförelser mellan de båda brukningsmetoderna som Skogforsk har gjort.

Sammanfattningsvis kan konstateras att:

• Hyggesfria brukningsmetoder, där de största träden tas ut i återkommande gallringar, fungerar i flerskiktade granskogar.
• Det närmaste man kommer hyggesfritt i tallskog är glesa skärmställningar. Det beror på att tallen är ett ljuskrävande trädslag och har svårt att snabbt etablera sig i skuggan av andra träd.
• Hyggesfritt skogsbruk bedöms ge runt 20 procents lägre tillväxt per hektar än trakthyggesbruk.
• Kostnaderna för virkesskörd ökar i hyggesfritt skogsbruk.
• Möjligheterna att skörda bränslesortiment i form av kvarlämnade grenar och toppar blir i praktiken omöjligt i hyggesfritt brukande.
• Trakthyggesbruket ger ett högre ekonomiskt netto per hektar inbegripet kostnader för återbeskogning. Kalkylen gäller vid produktion och försäljning av industrivirke.
• Sedan 25 år tillbaka är hyggen sällan kala – trädgrupper, högstubbar, naturvärdesträd och kantzoner lämnas regelmässigt vid slutavverkning, inom ramen för skogsvårdlagen och miljöcertifieringssystemen FSC och PEFC.

Trakthyggesbruk har bedrivits i Sverige under lång tid, vilket gör att de flesta produktionsskogar i dag är enskiktade, det vill säga träden är ungefär lika höga. Att gallra dessa skogar med målet att de ska bli flerskiktade för hyggesfritt brukande är svårt och tar lång tid, enligt Johan Soneson, seniorforskare på Skogforsk.

”Det är också riskfyllt att gallra i enskiktade bestånd med relativt höga träd eftersom det avsevärt ökar risken för stormfällningar”, säger han.

Förädlingsvinst med plantering 

Brukas skogen hyggesfritt föryngrar sig skogen naturligt genom att små träd kontinuerligt växer sig så stora att de så småningom kan skördas. En stor vinst med trakthyggesbruket är att återbeskogningen, som i dag oftast sker genom plantering, kan göras med förädlade plantor.

”Förädlade plantor ger bättre tillväxt och därmed högre inbindning av koldioxid, bättre motståndskraft mot olika typer av angrepp, bättre anpassning till framtida klimat och träd med bättre virkeskvalitet”, säger Thomas Kraft, chef för skogsträdsförädlingen på Skogforsk.  

Rapporter från Skogforsk om hyggesbruk kontra hyggesfritt:
Filmen Hyggesfritt samlar erfarenheter och forskning om hyggesfria metoder
Hyggesfritt skogsbruk på landskapsnivå 
Mer eller mindre hyggesfritt?
Hygget ger bäst ekonomi
Hyggesfria skogar dyrare att avverka
Är schackrutor ett bra drag?
Trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk med gran, en jämförande studie
Strategiska skogsbruksval – konsekvenser av alternativ till trakthyggesbruk med gran

Om vinster med förädlade plantor: 
Förädlade granplantor från svenska fröplantager växer snabbast
Förädlad gran ger högre produktion
Förädlingseffekter i Sveriges skogar
Förädling för minskat viltbete?
Förädlat skogsodlingsmaterial 2010–2050
Att välja förädlade plantor – en odlargärning eller lönsam investering?
Förädlad gran i Götaland – varför vänta på vinsten?
Förädling av granar för ett torrare klimat
Skogsträdsförädlingen anpassas till ett varmare klimat - Skogforsk
Förädling kan ge ökad resistens mot angrepp av törskatesvamp
Björkförädling och produktion av björkplantor - Skogforsk
Nya klimatanpassade förflyttningsfunktioner för tall i Sverige och Finland
Välj bland tallplantor från både Sverige och Finland
Bättre klimatanpassning i nya Plantval
Så funkar nya Plantval
Gränslös klimatanpassning
Högre produktion i våra svenska skogar med Plantval Optimal
Risken för frostskador på gran kan komma att öka i ett framtida klimat
Tidiga skillnader i tillväxt håller i sig
Assisterad migration och genomiskt urval kan förbättra anpassningen till ett framtida klimat
Nya klimatdata ger bättre anpassning av skogsodlingsmaterial av tall

För mer information om skogsforskning i allmänhet, sök i Skogforsks Kunskapsbank.