Virkesegenskaper och förädlingsindustrin – betydelse för processer och produkter

Detta är ett utdrag ur Skogsskötselserien kapitel 22 ”Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter” som produceras av Skogsstyrelsen. Hela serien finns att nå på Skogsstyrelsen - Skogsskötselserien

Effektiv råvaruanvändning

Om vi blir bättre på att mäta egenskaperna i råvaran kan utnyttjandet av träden effektiviseras med mindre spill och mindre material- och energiåtgång per levererad enhet som resultat.

Skogsbruket och skogsindustrin har en lång tradition av urval, tillverkning och användning av produkter från skogsråvara. Erfarenheter, utveckling av processteknik och traditioner har därmed format självhushållens, de framväxande industriernas och skogsbrukarnas syn på vad som är kvalitet hos skogsråvara. Den synen kan komma att förändras i samma takt som den digitala, tekniska och logistiska utvecklingen i skogsbruk och i industri. Utvecklingen ger ökade möjligheter att beskriva och hantera variationer i skogsråvarans inre egenskaper. Detta är viktigt eftersom de påverkar effektiviteten i tillverkningsprocesser. Egenskaperna påverkar också fördelningen mellan utfallet av prioriterade huvudprodukter, alternativa produkter och avfall.

Det behöver också utvecklas teknik och logistik för att redan i skogen identifiera, styra och hantera skogsråvaran med hänsyn till egenskaper. Utvecklingen inom digitalisering, mätteknik, artificiell intelligens (AI) och beräkningsmodeller gör att ny mätteknik och beräkningsteknik i skogen kan integreras med ny mät- och processteknik vid industrin. På det sättet kan systemanalyser av både ekonomiska värden och miljöeffekter göras, från skörd och tillredning i skogen, via olika industriprocesser till berörda slutprodukter. 

Förutsättningar för att nyttja trädets olika delar 

Uppdelning av en tallstam från rot till topp. Utöver stamveden tillkommer biomassa från grenar och eventuellt stubbar, till energi eller nya produkter och processer. Illustration: Bo Persson. Förlaga: Peter & Lars Wilhelmsson.

Inom skogsnäringen finns en välutvecklad tradition, teknik och erfarenhet av hur trädstammar och restprodukter som bark, grenar och nedklassat virke kan separeras, transporteras och förädlas. Det finns många länkar och samverkande processer hela vägen från skogen till industrin för att utnyttja trädets alla delar. Ett sågverk producerar till exempel olika trävaror, men det producerar samtidigt flis till massa/pappersindustrin och spån till energiframställning. 

Livscykelanalys

Livscykelanalyser (LCA) är en viktig del i en miljödeklaration och ger bland annat underlag för beräkning av klimatpåverkan, användning av fossil energi, bekämpningsmedel och andra skadliga kemikalier samt för beräkning av exploatering av ändliga resurser.

För livscykelanalyser för skogsråvarubaserade produkter får skogsbruksledet inkludering en mycket stor betydelse. Den stora skillnaden i jämförelse med andra material som cement och betong,  beror bland annat på skillnaden i klimatpåverkan mellan råvarans produktion samt ackumulering och cirkulation av biogent kol i skogsprodukter, 

En hållbar tillväxt av skogsråvara binder in kol då träden växer, kol som sedan lagras i de produkter som tillverkas av skogsråvaran. Nyttan blir störst och tydligast för material och produkter som lagrar kol under lång tid, till exempel i trähus, men även att använda produkter baserade på skogsråvara istället för råvaror med fossilt kolinnehåll ger stor klimatnytta, detta kallas substitutionseffekt.

Den växande skogen binder in koldioxid från luften genom fotosyntesen och bidrar därför till att minska mängden koldioxid i atmosfören. När träden bli äldre och fullvuxna avstannar tillväxten, men den stående skogen utgör då ett lager av bundet kol. Koldioxidbalansen i den mogna skogen hamnar i ett jämviktsläge: ungefär lika mycket koldioxid släpps ut från döda grenar, barr och träd som den stående skogen tar upp. Om skogen däremot drabbas av ett insektsangrepp så att många av träden dör eller om skogen brinner upp, släpps koldioxiden ut i atmosfären igen i samma takt som träden bryts ner.

Mängden koldioxid som träden binder in vid tillväxt och släpper ut vid nedbrytning är densamma oavsett om trädet avverkas och nyttjas av människan eller om det lämnas i skogen och dör naturligt. Skogen gör stor klimatnytta då den används för substitution av fossila och mer energikrävande material och energikällor. Den gör också klimatnytta då den lämnas orörd, som ett kollager. Orörd skog och en mängd död ved är också nödvändigt för störningskänsliga arter och biologisk mångfald.

Framtiden

Avvägningen mellan hur skogen brukas, hur mycket som avverkas och arealen avsättningar är en balansgång. Men när ett träd väl är avverkat ska råvaran utnyttjas så effektivt som möjligt. Ju mer vi vet om hur skogsråvarans egenskaper varierar, varför och hur egenskaperna påverkar förädlingsprocesserna och slutprodukterna, desto intressantare blir det att kunna förutse variationen, beräkna och mäta den, för att sedan kunna utnyttja råvaran på mest effektiva sätt. Rätt egenskaper för en viss process och produkt kan ge högre utbyte av den önskade produkten, mindre spill samt mindre material- och energiåtgång per levererad enhet. Eventuellt kan det också ge högre kvalitet och ökad livslängd eller återvinningspotential hos slutprodukterna. Framtiden får avgöra på vilket sätt variationen i olika egenskaper kan hanteras med tillgänglig kunskap, teknik, kostnader och intäkter.

Läs mer 

Kapitlet fördjupar sig i vedens egenskaper och hur de påverkar industrierna metoder för att ta till vara skogsråvaran på bästa sätt. Även prissättning på råvaran diskuteras liksom utvecklingen av logistik och transporter. Vill du fördjupa dig mer, gå till sid 67 i Skogsskötselseriens kapitel 22: Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter