Gå till:

Varför har Skogforsk ersatt KPI med HMPI för jämförelserna i ”Skogsbrukets kostnader och intäkter”?

Foto: Lars Eliasson
För att avgöra om en kostnadsförändring är stor jämför man med utvecklingen i samhället. SCB publicerar indexserier för att beskriva utvecklingen ur olika perspektiv, men vilken är mest relevant?

Vid analyser av kostnads- och intäktsförändringar för olika varor och tjänster i samhället görs normalt en jämförelse mot någon typ av generellt index. SCB publicerar ett stort antal indexserier som kan vara aktuella att jämföra med. Det mest kända av dessa är konsument­prisindex (KPI). KPI avser mäta ”den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. Undersökningen levererar ett antal statistiska mått med olika avgränsningar av den s.k. produktkorgen (dvs. de produkter som ingår i måttet)”. Fördelningen av de produktgrupper som ingick i denna korg 2019 framgår av figur 1. 

Figur 1.png

Figur 1. Produktkorgen 2019 enligt SCB (Källa: Vår konsumtion speglar samhällets utveckling (scb.se)

 

Det känns inte helt relevant att jämföra kostnader och intäkter i skogsbruket med hur konsumentpriserna utvecklas. Därför jämförs prisutvecklingen i den årliga analysen av skogsbrukets kostnader och intäkter sedan 2021 med ett producentprisindex (PPI) och inte KPI. Det producentprisindex som valts är ett Hemmamarknadspris­index (HMPI), då dessa enligt SCB:s definition är ”ett producentprisindex för den svenska marknaden och alltså anger prisutvecklingen på svensktillverkade produkter som säljs i Sverige.”. Detta passar bra då det producerade rundvirket säljs inom landet och de tjänster som vi samlar in kostnaderna för utförs i Sverige. Ett alternativ till HMPI hade varit att använda ett PPI, dvs ett index som innefattar prisutvecklingen på svensktillverkade produkter totalt. Ett PPI är en sammanvägning av hemmamarknadsprisindex och exportprisindex. Då alla kostnader och intäkter i vår undersökning är inom Sverige bedöms HMPI vara mest passande.

SCB:s olika producentprisindex för varor är uppdelade i tre produktgrupper, med otaliga undergrupper. Produktgrupperna är

A: Jordbruk, skogsbruk och fiske
B: Produkter från utvinning av mineral
C: Tillverkade varor

Man kan tycka att det logiska vore att välja ett index som avser produktgrupp A: ”Jordbruk, skogsbruk och fiske”, men detta leder till ett cirkelresonemang då man i sådana fall skulle jämföra skogsbrukets kostnadsutveckling med just skogsbrukets kostnads­utveckling. Av denna anledning har jag valt ett index som INTE innefattar ”Jordbruk, skogsbruk och fiske”.

Det index jag har valt att använda är ”Hemmamarknadsprisindex (HMPI) efter produktgrupp SPIN 2015 - B_C_X_FD_MIG_NRG Mineraler och industriproduktion exklusive livsmedel, drycker, tobak, stenkols- och raffinerade petroleumprodukter”. Det valda indexet innefattar grupperna B och C exklusive undergrupperna för livsmedel, drycker, tobak, stenkols- och raffinerade petroleumprodukter.

De olika indexen från SCB har olika basår, det vill säga det år då index=100. För KPI är detta 1980, medan HMPI och PPI har basåret 2020. För jämförelserna i ”Skogsbrukets kostnader och intäkter” räknas basåret om till år 2000, oavsett index, då detta är det basår som används för kostnadsutvecklingen i den rapporten.

Jämförelse av utvecklingen för några index

Det finns tydliga skillnader mellan det valda hemmamarknadsprisindexet och KPI, där ökningen från 2000 fram till 2021 varit lägre för KPI. Under perioden 2000–2003 ökade KPI mer än HMPI, men under perioderna 2004-2007 och 2016 till 2021 har ökningstakten varit högre för HMPI (figur 2). Jämför man KPI med producentprisindexet ser man liknande skillnader, men PPI har inte ökat lika mycket som HMPI mellan 2000 och 2021.

Figur 2.png

Figur 2. Jämförelse av Konsumentprisindex (KPI, blå linje), och de valda Hemmamarknadsprisindexet (HMPI, svart linje) samt Producentprisindexet (PPI, streckad röd linje) för samma urval. År 2000=100

En av orsakerna till att PPI skiljer sig från HMPI är att produktmixen på de varor som produceras och säljs i Sverige skiljer sig från produktmixen på de varor vi exporterar. Skillnaden mellan PPI och HMPI är liknande om vi gör en jämförelse av indexen för producerade varor (grupp C i SCB:s redovisning), det vill säga tar bort inverkan av mineraler från det valda indexet men tar med påverkan av livsmedelsproduktion (Figur 3).

Figur 3.png

Figur 3. Jämförelse av det valda Hemmamarknadsprisindexet (HMPI vald, svart linje) och Hemmamarknadsprisindexet (HMPI C, gul linje) Producentprisindexet (PPI C, streckad gul linje) för tillverkade varor. År 2000=100

 

Jämförelse av utvecklingen med skogliga produktindex och några index och prisserier avseende insatsvaror

Det är relevant att göra en jämförelse mellan den valda HMPI-serien och utvecklingen av producentprisindexen för skogsindustrins produkter, ”Sågade trävaror” och ”Massa, papper & papp”. Då stor del av skogsindustrins produkter går på export är det naturligt att använda producentprisindexet (dvs en sammanvägning av hemmamarknads och exportprisindexen) för dessa varor. Här ser man att PPI för sågade trävaror större delen av tiden följt den valda HMPI-serien någorlunda väl, men att trävarorna ökade betydligt mer i pris under 2021 (Figur 4). Fram till 2017 pendlade PPI för ”Massa, papper & papp” kring 100 (Figur 4), det vill säga priserna ändrade sig inte nominellt sett. Därefter kan vi se en viss uppgång men inte till samma nivåer som i den valda HMPI-serien.

Figur 4.png

Figur 4. Jämförelse av det valda hemmamarknadsprisindexet (HMPI vald, svart linje) och producentprisindexen för Sågade trävaror (streckad grön linje) samt Massa, papper och papp (streckad gul linje). År 2000=100

 

Ytterligare en relevant jämförelse är mellan den valda serien och prisutvecklingen för några av de insatsvaror som utförarna av drivnings och transportarbetet är beroende av, det vill säga, skogsmaskiner (SCB), fordon (SCB), och drivmedel (Drivkraft Sverige) (figur 5). Skillnaden i relativ drivmedelsprisökning mellan skogsentreprenörer, som får en skattereduktion på dieselbränslet, och åkare, som inte får del av skattereduktionen, är en viktig påverkande faktor då man ska belysa de skillnader som finns i kostnadsutveckling mellan de två arbetena i kostnads- och intäktsenkäten. Å andra sidan tyder skillnaderna i ITPI (Prisindex för inhemsk tillgång) på att inköpskostnaden för skogsmaskiner ökat mer än för lastbilar.

Figur 5.2.png

Figur 5. Jämförelse av det valda hemmamarknadsprisindexet (HMPI vald) med några insatsvaror. År 20200=100

Nr 30-2022    Publicerad 2022-06-21 12:00
Företagande
Transport & logistik
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.