https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2022/utveckling-av-rikstackande-barkfunktion-for-bjork-for-anvandning-i-skordare/
I södra Sverige finns barkfunktion anpassad för björk för skördare men i mellersta och norra Sverige saknas en motsvarighet. Skogforsk har tagit fram en ny barkfunktion för bättre optimering.
I Sverige skördas årligen cirka 90 miljoner m3sk virke och den helt dominerande andelen av denna volym avverkas med skördare. Vid upparbetningen mäts längd och diameter kontinuerligt längs stammarna och denna information utgör sedan grunden för optimeringen av stammarnas uppdelning i stockar. Mätningen av diameter sker på bark, men eftersom det är virkesvolymen under bark som utgör det prisgrundande handelsmåttet sker en omräkning till diameter under bark i skördardatorn. Detta med hjälp av en funktion som beskriver barkens tjocklek. En precis längd och diametermätning tillsammans med en funktion som väl skattar barktjockleken är därför centrala komponenter för volymsbestämningen och för att åstadkomma en effektiv aptering.
Systematisk uppskattning av barktjocklek
För björk finns endast barkfunktion anpassad för användning i skördare för södra Sverige, medan rikstäckande barkfunktion saknas. Som substitut används för mellersta och norra Sverige i stället någon av funktionerna för tall eller gran, vilka i båda fall genererar en systematisk underskattning av barktjockleken och därmed överskattning av björkens vedvolym.
Nyligen publicerades en barkfunktion för björk anpassad för användning i skördare. Den publicerade funktionen har utvecklats på ett datamaterial som geografiskt täcker Götaland och Svealand. Inom dessa två regioner förekommer glas- och vårtbjörk i likartade proportioner. I norra delen av Sverige dominerar däremot glasbjörk kraftigt. I skördare särskiljs inte glas- och vårtbjörk och barkfunktionen för björk skattar den genomsnittliga barktjockleken för dessa två arter, även om artskillnader sannolikt förekommer. Artskillnader i barktjocklek, tillsammans med skillnaden i artsammansättning mellan södra och norra Sverige, gör det angeläget att samla in kompletterande data för björkens barktjocklek i norra Sverige. Därigenom kan svenskt skogsbruk få tillgång till funktionsuttryck som beskriver björkens barktjocklek och har relevans för hela landet.
Målet med den här studien var att utveckla en rikstäckande barkfunktion för björk som är anpassad för användning i skördare
Skillnad mellan norr och söder
Den nya rikstäckande barkfunktionen baserades på barkmätningar på totalt 425 träd från 80 lokaler. Dels användes mätningar från ett tidigare insamlat material från södra Sverige, dels genomförde kvalitetstekniker från Biometria nya mätningar av barktjocklek på totalt 201 träd från 39 avverkningsobjekt i mellersta och norra Sverige. Provträden var hämtade från gallrings- och slutavverkningsobjekt och som helhet täckte materialet in huvuddelen av den variation i ålder och trädstorlek som förekommer vid avverkning inom det studerade området.
De mätta björkarna från mellersta och norra Sverige hade ett likartat variationsmönster i barktjocklek med ökande höjd i stammen som björkar från södra Sverige. Den huvudsakliga skillnaden som noterades utgjordes av en tunnare barktjocklek för metern närmast stambasen för björkarna från norra Sverige. Skillnaden kan kopplas till skillnader i skorpbarksbildning mellan glas- och vårtbjörk i kombination med att sammansättningen av de två trädslagen varierar mellan norra och södra delen av landet.
Resultat
Olika alternativ prövades för att generera en barkfunktion med rikstäckande relevans. Det alternativ som rekommenderas är att använda en funktion för norra Sverige, norr om latitud 60,5, och en funktion söder om denna gräns. I båda fallen används samma logaritmiska funktionsuttryck, men funktionernas parametrar är anpassade till materialen från norra, respektive södra Sverige.
Det tillfälliga felet för det rekommenderade alternativet med två funktioner uppgick till 4,8 respektive 3,4 mm för alla mätningar respektive mätningarna för stockarnas toppändar, då det applicerades på det rikstäckande materialet. De två funktionerna hade i vårt material totalt sett inget systematiskt fel, och de systematiska fel som förekom per enskild brösthöjdsdiameterklass var försumbara. Funktionen har därmed förutsättningar för att kunna bidra till en korrekt bestämning av volymen under bark i skördare.
