https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2022/systemperspektiv-pa-forsorjningen-av-skogsbransle/
Det är temat för en nyligen publicerad licentiatavhandling vid Mittuniversitetet. I tre delstudier undersöks vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa effektiva logistikkedjor.
Skogsbränsle är en viktig energikälla i de nordiska länderna med potential att öka. Ett lönsamt skogsbruk är beroende av god logistik då skogen är en naturresurs med varierande förhållanden som sträcker sig över stora arealer. Utöver de utmaningar som rör försörjning av timmer och massaved måste skogsbränslesektorn förhålla sig till ett lågt produktvärde, stor säsongsvariation på efterfrågesidan, låg bulkdensitet och behov av sönderdelning inför transport. För att realisera de samhällsnyttor och den ekonomiska potential som finns i att ersätta fossila bränslen med förnybara måste nämnda utmaningar hanteras. Det behövs då effektiva transporter på längre avstånd där byte av transportslag normalt krävs.
Studiens upplägg
Syftet har varit att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en logistikplanering som resulterar i kostnads- och energieffektiva transporter över långa avstånd, med avseende på skogsbränsle. Arbetet har ett utforskande angreppssätt och inkluderar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Den första artikeln summerar utvecklingen inom skoglig logistik i Sverige och Finland sedan år 2000. Bland fokusområdena finns transporter, terminalanvändning och aspekter kring lagring. Artikel två syftar till att fördjupa förståelsen kring en specifik försörjningskedja för skogsbränslen genom en intervjustudie. I fokus är kommunikation och relationer mellan aktörerna i kedjan. Artikel tre undersöker hur en extra terminal påverkar logistiken inför lastning av flisat skogsbränsle på båt med hjälp av en simuleringsmodell.
Studiens resultat
Skoglig logistik står inför utmaningar relaterade till ökande variationer i väderförhållanden som en följd av klimatförändringar. Som konsekvens kommer möjligheten att lagra material på terminaler sannolikt öka i betydelse. Även i Artikel 2 lyfts vikten av terminallagring av intervjuade entreprenörer. Dessa nämner ökade planeringsmöjligheter och ett jämnare arbetsflöde över året som fördelar. Den tredje artikeln jämför kostnader för terminalhantering med kostnaderna för lagring i hamn och demonstrerar vikten av att inkludera variation i logistikplaneringen. Terminalflödena var inte lönsamma i fallet med en mindre hamn, men övriga studier tydliggör vikten av att inkludera effekter för hela försörjningskedjan, också när dessa är svåra att kvantifiera. Detta område förtjänar uppmärksamhet i framtida forskning.
Handledare för licentiatavhandlingen:
Aron Larson (MIUN)
Leif Olsson (MIUN)
Lars Eliasson (Skogforsk)
Anders Eriksson (Skogforsk)
