Skördaren, en nyckelfunktion i skogsbruket
Nästan allt virke som skördas och levereras i svensk skogsnäring fälls, mäts, kvistas och kapas av en skördare. De allra flesta av dessa rapportera sin produktion enligt standarden för kommunikation med skogsmaskiner, StanForD 2010, framtagen och förvaltad av Skogforsk. Resultatet av skördarlagens arbete blir måttbeställda timmerstockar för träprodukter, massaved för pappers- och kartongprodukter eller textil, samt energived, grenar och toppar. Idag (2022) optimeras skördarens processtyrning baserat på specifikation från köpande industrier och affärsuppgörelse mellan inblandade parter. Tekniskt hanteras detta genom prismatriser.
En avverkningstrakt innehåller olika sortiment som skördas och tillreds för vidare transport till olika industrier för förädling. Möjligheterna att producera och hantera stockar med egenskaper som kan öka effektiviteten i förädlingsprocessen har tidigare varit svåra att belägga och att spåra från industrin tillbaka till skogen. Numera går det emellertid att beskriva stockegenskaper redan i skogen och att utveckla spårbarheten från industrins produktion tillbaka till skogen (figur 1). Det gör att sammansättning och fördelning av råvaran till olika produkter och kunder kan göras mer effektivt.
Figur 1. Två exempel på beräknade stamprofiler, en från en äldre gran (övre bilden) och en från en yngre och mer snabbväxande gran (nedre bilden). Genom skördarens mätning av stammarnas yttre form i kombination med data om trädålder i brösthöjd kan ungefärligt årsringsmönster, förväntad ungdomsvedsbredd och genomsnittliga ved-, kvist och fiberegenskaper beräknas. Med detta som grund kan sågtimrets egenskaper beräknas för sågblock respektive sågverksflis, före eller i samband med leverans till industrin.
Förbättrade system för uppföljning, analys och utveckling som kan länka samman skogsnäringens värdekedjor bedöms kunna ge stor nytta. De dataflöden som används för detta kan också användas för precision i hanteringen av hållbarhetsfrågor, livscykelanalyser (LCA) och beräkningar av klimatnyttan för skogsbruk och skogsbaserade produkter. Jämförbarhet, transparens och kvalitetssäkrade indata är viktigt för få förtroende för livscykelanalyser av olika råvarusortiment från skogsbruket. Om skogsbruket kan beskriva egenskaper som densitet och kolinnehåll i sortiment från skogen, kan industrin ta informationen vidare genom tillverkningsprocessen hela vägen till slutanvändning. Det har sannolikt stor betydelse för att få samhällets och konsumenters stöd och preferenser för biobaserade produkter från skogen, jämfört med andra mer fossilbaserade råvaror och tillverkningskedjor.
Bränsleuttag
Skördardata används också för att ta ut skogsbränslet effektivt. Genom att känna till bränslehögarnas storlek och placering, beräknar programmet var det är effektivt och lönsamt att plocka ut bränslet (figur 2).
Figur 2. Redovisning av beräknad mängd bränsleanpassad (lagd i högar) grot (grenar och toppar) från en avverkningstrakt. Uttaget gjordes inom de gröna områdena på kartan, det motsvarade 36 % av hela den beräknade grotmängden på objektet. Genom skördardata kan även mängden brytbara stubbar och brytbara grovrötter i beståndet beräknas. I detta exempel uppgick de till 666 ton torrsubstans. Brytning och användning av stubbar och grovrötter förekommer dock knappt i dagsläget.
Gallring on line
När träd avverkas och apteras vid gallring eller slutavverkning lagras produktionsdata för träden och stockarna. Dessutom lagras maskinens eller skördaraggregatets position för varje fälld och stam (med undantag för flerträdsskördade småträd). Med stöd av de gallrade träden och skillnaderna mellan uttagen i och mellan stickvägarna kan de skördade stammarnas egenskaper beskrivas. Men det går även att beräkna de kvarstående trädens diameter och höjdfördelning per trädslag. Genom standarden för stående skog, Forestand, kan skördarinformationen från gallringen användas som detaljerade indata för att beskriva den kvarvarande skogen och skogsmarken efter gallring. Information om skador och andra kvalitetsnedsättande fel i den gallrade skogen kan ge vägledning om förväntade kvalitetsnivåer i den kvarstående skogen.
Skördarinformation för högre precision i skogsvårdsarbetet
De skördade stockarnas volym och egenskaper per arealenhet ger också information om bestånden och marken. Till exempel kan beståndets övre höjd och faktiska produktion beräknas och förarens beslut om nedklassning på grund av skador sammanställas, allt fördelat på trädslag. Informationen är geografisk knuten. Den kan därför ge underlag för planering av nästa trädgeneration som val av föryngringsmetod, markberedningsmetod, val av trädslag och detaljerad naturhänsyn.
Figur 3. Simulerat flöde av tallsågtimmer från 12 olika bestånd jämfört med verkligt utfall, baserat på produktionsrapporter från skördarna.
Med stöd av tekniker och metoder som möjliggörs av skogsbrukets digitalisering kan laser- och andra inventeringsdata från planerade skördeobjekt jämföras med motsvarande indata från likartade redan skördade beräkningsytor från bestånd som lagrats i en databas (figur 3). De likartade beräkningsytorna väljs ut genom statistiska så kallade imputeringsmetoder. På det sättet kan lagrade skörderesultatet från redan avverkade objekt användas (imputeras) till en detaljerad utbytesberäkning för planerade, ännu inte skördade, objekt.
Vill du veta mer?
Forskning, utveckling och praktisk tillämpning visar att det finns goda möjligheter att använda skördarinformation, laserskanning, markbaserade mätmetoder, egenskapsmodeller och olika former av imputering både för planering i skogen och för lärande system hela vägen till industrimätning och industriproduktion. Vill du vet mer, läs hela kapitlet i Skogsskötselseriens kapitel 22, sid 134: Möjligheter att mäta, beräkna och utnyttja virkets egenskaper vid planering och skörd
