Gå till:

Hybridasp och poppel planterad på skogsmark efter stormen Gudrun

Plantering med poppel i Kronobergs län
Foto: Nils Fahlvik
Odling av snabbväxande lövträd kan vara ett sätt att möta ökande efterfrågan på förnybara produkter, samtidigt som variationen i skogsbruket kan öka. Hybridasp och poppel har studerats i nya miljöer.

Hybridasp (Populus tremula × tremuloides) och poppel (Populus sp.) är trädslag som kännetecknas av en snabb ungdomstillväxt. Erfarenheter från odling av trädslagen har i stor utsträckning varit knuten till nedlagd jordbruksmark i södra Sverige. Etableringen har visat sig vara kritisk för att lyckas med trädslagen på jordbruksmark. Tillgång till rätt odlingsmaterial, en hög ambition i föryngringsarbetet och skydd mot vilt har lyfts fram som viktiga faktorer för en framgångsrik föryngring. Lyckas föryngringen har trädslagen potential till en hög produktion under en relativt kort omloppstid.

Efter stormen Gudrun utgick bidrag för återbeskogning av stormskadad skog. Bidraget utformades för att stimulera en ökad variationen och kompenserade för de normalt högre anläggningskostnaderna för lövträd jämfört med barrträd. Arealen som beviljades stöd för föryngring med hybridasp och poppel på skogsmark uppgick till drygt 1000 hektar, där planteringen av hybridasp stod för den största delen. Syftet med studien var att inhämta information från denna storskaliga satsning med hybridasp och poppel för att på så vis förbättra kunskapen om trädslagen som odlingsalternativ på skogsmark.

Genomförandet av studien

Ur Skogsstyrelsens register över objekt som erhållit bidrag för återbeskogning valdes 59 objekt med hybridasp och 11 objekt med poppel som huvudträdslag ut. Urvalet gjordes bland objekt som planterats år 2007, 2008 och 2009. För att bekräfta planteringstidpunkt och att plantering utförts med det aktuella trädslaget kontaktades markägarna via telefon före den första inventeringen. Vid samtalen inhämtades information om planttyp, plantstorlek och om markberedningens och planteringens utförande. Markägarna intervjuades också om skälen till att de valt att odla hybridasp/poppel. Samtliga objekt hade hägnats och markberetts innan plantering. Objekten inventerades vid två tillfällen genom utläggning av cirkelprovytor. Den första inventeringen utfördes våren 2010 med syfte att studera etableringen. Höjd, status (levande, död) och skador registrerades på samtliga individer av huvudträdslaget medan stamantal och medelhöjd registrerades för övriga trädslag. Beståndsutvecklingen följdes sedan upp med en andra inventeringen vintern 2019/2020. Vid den andra mätningen klavades samtliga träd grövre än fem centimeter. Höjd mättes på provträd. Klenare träd över brösthöjd registrerades på en mindre del av provytan. Stubbinventering utfördes för att bedöma uttagens storlek inom gallrade objekt. Vid båda inventeringarna gjordes detaljerade beskrivningar av ståndorten och en bedömning av hägnets status.

Första inventeringen

Enligt uppgifter från markägarna planterades i medeltal 1270 hybridaspar och 1380 popplar per hektar. Vid den första inventeringen återfanns i genomsnitt 850 och 610 stammar per hektar av huvudträdslaget inom objekt planterade med hybridasp respektive poppel. Det totala stamantalet för alla trädslag var i genomsnitt högre än 5000 stammar per hektar. Björk var vanligast bland övriga trädslag. Det gjordes en jämförelse mellan objekten med högst respektive lägst stamantal. För hybridasp hade gruppen med högst stamantal något lägre ståndortsindex och en större andel intakta hägn jämfört med gruppen med lägst stamantal. För poppel dominerades gruppen med lågt stamantal av objekt som planterats tidigt (år 2007). Svåra skador hos överlevande individer var något vanligare hos poppel än hos hybridasp och registrerades på 25 procent av popplarna. Svampinfektion och viltangrepp var de vanligast noterade skadorna hos både hybridasp och poppel. I genomsnitt klassades cirka 75 procent av hybridasparna och 65 procent av popplarna som oskadade eller obetydligt skadade.

Andra inventeringen

Vid den andra inventeringen var antalet stammar grövre än 5 centimeter i diameter i medeltal 550 för hybridasp och 400 för poppel. Björk hade störst genomsnittlig andel av grundytan (>45 procent). Huvudträdslagens andel av grundytan var cirka 45 och 35 procent för hybridasp respektive poppel. Andelen träd med någon form av skada eller kvalitetsnedsättande fel var i medeltal 20 procent hos hybridasp och 15 procent hos poppel. Stamspricka var det vanligast förekommande felet hos hybridasp medan stamkrök var vanligast hos poppel.

Medeltillväxten vid den andra inventeringen skattades till i genomsnitt 3,3 och 6,6 kubikmeter per hektar och år för objekt med hybridasp respektive poppel. Högst noterad medeltillväxt för hybridasp var cirka 5 kubikmeter per hektar och år. Inom två objekt med poppel skattades tillväxten till över 14 kubikmeter per hektar och år. Andra trädslag än hybridasp och poppel stod i medeltal för cirka 60 procent av volymtillväxten. I produktionsberäkningarna ingick inte döda och röjda träd.

Det gjordes en jämförelse mellan objekten med högst respektive lägst medeltillväxt. För både hybridasp och poppel var antalet stammar med huvudträdslaget vid den första inventeringen högre inom gruppen med högst tillväxt. Det fanns även en tendens till högre tillväxt på bördigare mark. De tre objekten med poppel som hade högst tillväxt var samtliga etablerade på mark som bedömdes vara andra generationen skog på tidigare jordbruksmark.

Tabell 13. Beståndsdata vid inventeringen 2020.

Tabell 13.2.png

I intervjuerna med markägarna kom det fram att de vanligaste skälen att odla hybridasp och poppel var en nyfikenhet på nya trädslag, förväntan om en hög tillväxt samt ambitionen att påverka trädslagsfördelningen på fastigheten.

Slutsatser: potential, men sur mark och vilt försvårar

Sammanfattningsvis framstår etableringen vara en kritisk fas även på skogsmark. Det måste dock beaktas att det rådde speciella förhållanden åren efter stormen Gudrun som kan ha påverkat föryngringsarbetet. Avgången tenderar att ha varit högre för poppel än för hybridasp. Det finns sedan tidigare en känd problematik vid etablering av poppel på sura jordar, vilket är vanliga förhållanden på skogsmark.

Samtidigt visar den höga produktionen inom de växtligaste poppelobjekten att trädslaget har potential om etableringen lyckas. De mer heterogena förhållanden och de mer begränsade möjligheterna till en intensiv markbehandling på skogsmark talar för att ett högre stamantal än vad rekommendationerna för jordbruksmark anger bör tillämpas.

Viltskador var bland de vanligaste skadorna och förekom även vid den andra inventeringen. Det stöder rekommendationen att hägna och att behålla hägnet intakt under lång tid, särskilt i hybriaspbestånd. Naturlig föryngring var vanligt förekommande och ofta riklig. Röjning är troligtvis en nödvändig åtgärd för att gynna utvecklingen hos snabbväxande lövträd på skogsmark.

Finansiering

Arbetsrapporten baseras på resultat från två inventeringar. Den första inventeringen utfördes 2010 med finansiering från Skogsstyrelsen och forskningsprogrammet Future Forests vid SLU. En andra inventeringen utfördes vinterhalvåret 2019/2020. Den senare inventeringen, sammanställning och analys av data från de båda inventeringarna samt skrivandet av denna rapport har finansierats av Södras forskningsstiftelse inom projektet ”Uppföljning av hybridasp och poppel planterad efter stormen Gudrun”.

Nr 22-2022    Publicerad 2022-05-16 08:12
Skogsskötsel
Föryngring
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.