https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2022/fordjupad-analys-av-skogsbrukets-kostnader-och-intakter/
Både skogstillståndet och mängden skogsvård har förändrats sedan 1996 enligt den årliga kostnads- och intäktsenkäten. En fördjupad analys visar hur ekonomin utvecklats givet konstanta förhållanden.
Skogforsks och Skogsstyrelsens årliga enkät visar på förändringarna i skogsbrukets kostnader och intäkter. I den här rapporten beskriver vi hur skogstillståndet förändrats i landet, och hur kostnaderna och intäkterna förändrats för två typskogsägare där förhållandena varit oförändrade sedan 1996. Det första typfallet representerar förhållanden som främst förekommer i norra Norrland, södra Norrlands inland och de västra delarna av Svealand, och det andra förhållanden som främst förekommer i Götaland och Svealand.
Förändringen under 25 år
Under de 25 år enkäten ”Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket” skickats ut har medelstamsvolymen i föryngringsavverkning ökat i Götaland, Svealand och södra Norrland medan den skördade volymen per hektar varit relativt konstant i respektive region. I norra Norrland ökar inte storleken på de avverkade träden, däremot ökar den skördade volymen per ha. Mängden markberedning, plantering och röjning per avverkad kubikmeter ökade under perioden 2000 till 2005 i både norra och södra Sverige, och därefter har den legat på ungefär samma nivå i respektive landsdel.
För att belysa hur dessa ändringar har påverkat kostnader och intäkter har två typfall tagits fram, ett med förhållanden representativa för Norrland och ett med förhållanden representativa för Götaland och Svealand. I typfallen har inte drivningsförhållanden eller skogsvårdsmängd ändrats under analysperioden. Då granmassaved inte tas ut i alla regioner har kostnader och intäkter för typfallen beräknats per region.
För de två typfallen har drivningskostnaderna i föryngringsavverkning och gallring samt skogsvårdskostnaderna nominellt sett ökat sedan 1996, men realt sett är förändringarna små. Realt sett sjönk drivningskostnaderna fram till 2007, varefter de under en treårsperiod ökade till den nivå som gällde år 2000. Därefter har de legat kvar på den nivån till 2020 (Figur 1). Skogsbruksindexet för typfallen, bortsett från typfall 2 Götaland, utvecklas sämre än det som rapporteras i ”Skogsbrukets kostnader och intäkter” för riket i stort som en effekt av att drivningsförutsättningarna är konstanta. I båda de beräknade typfallen har både skogsbruksindex och nettotäckningsbidraget minskat sedan 2010, med undantag för typfall 2 i Götaland (Figur 2).
Figur 1. Den genomsnittliga drivningskostnaden i de två typfallen. Heldragen linje nominell förändring av kostnaden, streckad linje real förändring av kostnaden (2021 års prisläge). Korta streck kostnad om drivningskostnaderna utvecklats som HMPI för industrin, längre streck realkostnad baserad på KPI.
Figur 2. Skogsbruksindexets utveckling i de två typfallen beroende på region.
