Gå till:

Olika bekämpningsmedels effekt på skadeinsekter och nyttoinsekter

Labstudie för att se vilken effekt olika preparat har på larver.
Hur effektiva är bekämpningsmedel för att stoppa insektsskador på granblommor/grankottar, och hur påverkar de nyttoinsekter?

Det råder ofta brist på förädlade granplantor att sätta ut efter avverkningar, vilket i sin tur beror på brist av frön från granfröplantager. Fröbristen har flera orsaker såsom oregelbunden blomning, vår- och försommarfrost som kan ta död på blommorna, samt skador av insekter och svamp. Under många år har försök gjorts för att öka blomningen och begränsa skador av främst insekter, men även svamp. Effektiviteten av olika bekämpningsmedel mot skadegörare har undersökts, liksom olika metoder för applicering. I den senaste studien med konventionellt besprutade insekticider (bekämpningsmedel mot insekter) undersöktes, förutom effekten på kott- och fröätande larver, även produkternas möjliga effekt (s.k. sidoeffekt) på nyttoinsekter. Det är preliminära resultat av den senaste studien som sammanfattas här.

Material och metoder

Då granfröplantager totalt omfattar cirka 500 ha mark i Sverige är det lätt att inse att det är en marginell marknad för bekämpningsmedel, och att det därför endast finns ett fåtal preparat att välja bland. I dagsläget finns det två produkter som är möjliga att använda. Ett biologiskt preparat med Bacillus thuringiensis var. aizawai/kurstaki (hädanefter Btk) som aktiv substans (a.s) som är registrerat för användning i fröplantager, och ett kemiskt preparat med neonikotinoiden acetamiprid (hädanefter Ace) som a.s som kan användas via så kallad UPMA (utvidgning av produktgodkännande för mindre användningsområde). En omregistrering av Ace gjordes dock under 2021 och då togs UPMA för granfröodling bort, och även om produkten får användas fram till 2023-03-30, så var säsongen 2022 den sista aktuella för använding vid granfröodling Urvalet av bekämpningsmedel till aktuella studier har varit produkter som redan finns registrerade för fröplantager samt sådana som är registrerade för användning inom angränsande områden och som har potential att vara verksamma mot larver och/eller flygande insekter. Förutom de redan nämnda ingick en produkt med spirotetramat (hädanefter Spi), och en produkt med pyretroiden tau-fluvalinat (hädanefter Tau) som a.s. Som jämförelse har även ett preparat med pyretroiden alfacypermetrin (hädanefter Alf) som a.s inkluderats, då detta i tidigare studier visat god effekt mot skadeinsekter i fröplantager. Produkterna Btk, Spi och Tau skall enligt producenterna vara skonsamma, alternativt relativt skonsamma, mot nyttoinsekter. Produkterna Ace och Alf anses giftig respektive mycket giftig för bin.

Studien var uppdelad i fyra delar:

  1. Undersökning av sidoeffekter, det vill säga dödlighet och immobilisering av humlor, till följd av olika bekämpningsmedel (Btk, Spi, Ace, Tau och Alf) jämfört med obehandlad kontroll (hädanefter Obe)
  2. Undersökning av bekämpningsmedels effekt mot grankottmottlarver i laboratorium (som ovan men utan Alf)
  3. Undersökning av Spi (ej tidigare testad i svensk fröplantage) och Tau mot skadegörande insekter i granfröplantager
  4. Storskalig undersökning av Tau som i tidigare studier visat lovande resultat mot de skadegörande insekterna i granfröplantager

För studien av sidoeffekter på nyttoinsekter, som fick representeras av jordhumla, besprutades grangrenar och markvegetation två gånger. Första gången 25 maj och andra gången 29 juni. Den 6 och 7 juli gjordes ytterligare besprutning av markvegetation respektive grangrenar, detta för att exponera humlor för bekämpningsmedel samma dag som de applicerats. För labstudien med grankottmott behandlades kottarna 17 augusti genom att doppas i behandlingslösningarna i 30 sekunder. För småskaligt test av Spi och Tau mot kott- och fröätande insekter besprutades kottarna den 22 maj och 23 juni, baserat på fällfångster i feromonbetade fällor. Mer om feromonbetade fällor finns att läsa nedan. I den storskaliga studien applicerades bekämpningsmedlet en (Tau-1) eller två (Tau-2) gånger (19 maj och 22 juni), även här baserat på fällfångster. Halva ytan (0,5 ha) sprutades vid ett tillfälle och andra halvan två gånger. För studien med nyttoinsekter och det småskaliga försöket användes en handhållen tryckspruta, medan det för det storskaliga försöket användes en traktordragen fläktspruta för besprutning.

Resultat

I labstudien av effekter på nyttoinsekter (del 1) visade det sig att Tau påverkade humlorna i nästan samma utsträckning som behandlingen med Alf. Humlorna dog inte så snabbt, men de blev immobiliserade och därmed oförmögna att få i sig mat och vatten. Varken Spi eller Ace orsakade immobilisering eller omedelbar död, och synlig påverkan fanns endast om humlorna utsattes för bekämpningsmedlen som sprutats samma dag.

I labstudien av bekämpningsmedlen mot larver av grankottmott (del 2) var det endast Tau som skyddade kottarna fullständigt, oavsett storlek på larverna. Redan efter fyra timmar var cirka 87 procent döda och inga gnag på kottarna observerades. När det gäller medlen Btk, Ace och Spi  hade inga larver dött efter fyra timmar. Efter tre dagar hade cirka 47 procent av larverna behandlade med Ace dött. Men det var huvudsakligen de små larverna (<1 cm) som avlidit, medan de större larverna (1–3 cm) inte stoppades från att göra skador i kottarna. Varken Btk eller Spi stoppade larverna från att äta av kottarna.

I den småskaliga studien i Rörby (del 3) var cirka 35 procent av kottarna i Obe, cirka 3 procent av kottarna behandlade med Tau och cirka 22 procent av de som behandlats med Spi infekterade med grankottmott. När det gäller grankottvecklare var 78 procent infekterade i Obe, 22 procent av de som behandlats med Tau och 87 procent av de som behandlats med Spi.

I den storskaliga studien (del 4) var 61 procent av kottarna i Obe infekterade av grankottmott, i Tau-1 49 procent och i Tau-2 38 procent. När det gäller vecklare var siffrorna 63 procent, 56 procent respektive 53 procent för Obe, Tau-1, och Tau-2. Resultatet var med andra ord betydligt sämre för Tau vid den storskaliga studien med totalt 1 ha behandlat område än det var i den småskaliga studien (del 3) och labstudien (del 2).

Diskussion/Summering

Sammanfattningsvis kan man säga att det enda bekämpningsmedlet med god effekt både i lab och i fältstudierna var tau-fluvalinat, som dessvärre var ungefär lika giftigt för humlorna som alfacypermetrin. När det gäller fältstudierna så berodde sannolikt den sämre effekten i storskalig bekämpning på att lägre täckningsgrad uppnåddes jämfört med handhållen tryckspruta. Acetamiprid var betydligt mindre giftigt för humlorna och fungerade för att åtminstone oskadliggöra grankottmottlarver som var mindre än 1 cm. I den här studien kunde ingen effekt på grankottmottlarver ses vid användning av Bacillus thuringiensis var. aizawai/kurstaki och spirotetramat i labstudien, och spirotetramat hade ingen effekt på vare sig grankottmott eller grankottvecklare av i den småskaliga fältstudien.

För att öka kunskapen avseende behandling med Ace bör fler studier göras på larver av mindre storlek. Även studier där större doser av bekämpningsmedel appliceras bör undersökas. Det skulle även vara av intresse att testa effekten på det flygande stadiet av grankottmott och grankottvecklare. Både Tau och Ace har kontaktverkande effekt och behöver därmed inte ätas av insekterna för att de ska bli påverkade.

När det gäller Btk har tidigare studier både funnit att skador av grankottmott och grankottmätare reducerats och att det inte haft någon effekt alls. Det kan vara så att mycket små larver kan påverkas av produkten i och med att vissa studier visar på lägre skadenivå efter behandling, och detta bör undersökas vidare då det har stor betydelse för hur många appliceringar som bör göras och om det då är värt att använda överhuvudtaget. 

Nr 54-2022    Publicerad 2022-08-23 13:23
0 Kommentarer
Läs mer
Lindblad. S. 2021. Toxicological impact on beneficial and pest insects by different protective treatments tested in spruce seed orchards and on treated logs. Master thesis, Biology Education Centre, Uppsala University. Rosenberg, O. & Weslien, J. 2005. Assessment of cone-damaging insects in a Swedish spruce seed orchard and the efficacy of large-scale application of Bacillus thuringiensis var. aizawai x kurstaki against lepidopterans. J. Econ. Entomol. 98(2): 402-408.
Rosenberg, O., Almqvist, C. & Weslien, J. 2012. Systemic insecticide and gibberellin reduced cone damage and increased flowering in a spruce seed orchard. J. Econ. Entomol. 105 (3): 916-922.
Rosenberg, O., Nordlander, G. & Weslien, J. 2015. Effects of different insect species on seed quantity and quality in Norway spruce. Agr. For. Entomol. 17: 158-163.
Svensson, G.P., Wang, H.-L., Jirle, E.V., Rosenberg, O., Liblikas, I., Chong, J.M., Löfstedt, C., Anderbrant, O. 2018. Challenges of pheromone-based mating disruption of Cydia strobilella and Dioryctria abietella in spruce seed orchards. J. Pest Science. 91: 639-650.
Svensson, G.P., Wang, H.-L., Lassance, J.-M., Anderbrant, O., Chen, G.-F., Gregorsson, B., Guertin, C., Harala, E., Jirle, E.-V. Liblikas, I., Petko, V., Roques, A., Rosenberg, O., Strong, W., Voolma, K., Ylioja, T., Wang, Y.-J., Zhou, X.-M. & Löfstedt, C. 2013. Assessment of genetic and pheromonal diversity of the Cydia strobilella species complex (Lepidoptera: Tortricidae). Syst. Entomol. 38: 305-315.
Wang, H.-L., Svensson, G.P., Rosenberg, O., Bengtsson, M., Jirle, E.V. & Löfstedt, C. 2010. Identification of the sex pheromone of the spruce seed moth, Cydia strobilella L. (Lepidoptera: Tortricidae). For. J. Chem. Ecol. 36: 305-313.
Wang, H.-L., Svensson, G.P., Jacobsson, J., Jirle, E.V., Rosenberg, O., Francke, W., Anderbrant, O., Millar, J.G. & Löfstedt, C. 2015. Sex pheromone of the cloaked pug moth, Eupithecia abietaria (Lepidoptera: Geometridae), a pest of spruce cones. J. Appl. Entomol. 139: 352-360.
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.