Gå till:

Olika perspektiv i försörjningskedjan för skogsbränsle – en intervjustudie

Exempel på strukturering av intervjumaterialet i tema och sub-teman
Hur fungerar kommunikationen mellan aktörerna i en försörjningskedja för skogsbränsle? En studie ger exempel på utmaningar men också på samarbetsvilja och en positiv attityd till utvecklingsarbete.

Tidigare studier inom Supply Chain Management (SCM) har pekat på att kommunikation och mänskliga relationer mellan olika aktörer är ett mindre studerat forskningsområde än system och processer i sig. I hanteringen av skogsbränsle är varje operation beroende av de tidigare i kedjan. Materialet förändras kraftigt genom både aktiva och passiva processer och varje avlägg är unikt, vilket ställer krav på kunskap, samverkan och förståelse för nästa led.

I den här studien intervjuades två driftansvariga för entreprenadföretag som utför flisning och transport av skogsbränsle samt en logistikansvarig på biobränsleföretaget, dvs den person som är länken mellan kunderna och flisnings- och transportentreprenörerna. Intervjuerna genomfördes under 2019 och har analyserats enligt en metod som kallas tematisk analys. Metoden går ut på att forskaren försöker se teman i det renskrivna intervjumaterialet, som sedan namnges och definieras.    

Läs fördjupning

Personliga relationer och personlig kunskap

Det första temat, som i studien benämnts Värdefulla relationer, handlar om att de personliga relationerna värdesätts av samtliga intervjupersoner, att kommunikationen mellan dem är frekvent och att det finns en samarbetsvillig attityd. Likaså är den personliga kunskapen om verksamheten betydelsefull framför allt hos entreprenörerna. Det gäller exempelvis lokalkännedom och förståelse för andra aktörer i kedjan. Det innebär också att det lätt uppstår problem som tar resurser i anspråk när det kommer in ny personal. Flisningsentreprenörerna upplevde det exempelvis som problematiskt när det kom nya skotarförare som de inte haft möjlighet att träffa och utbilda om sin del i kedjan, eftersom de inte fått någon information om att nya skotarförare anställs.

Behovet av att kommunicera, exempelvis att flisningsentreprenören ringer upp skotarföraren innan ankomst till en ny trakt, kan också grundas i brister i informationssystemet, det vill säga att uppgifter saknas eller inte går att lita på. Det kan bero på att det inte alltid är skotarföraren själv som fyllt i skotarrapporten utan någon på kontoret, eller att systemet inte tillåter föraren att ange den uppskattade volymen i annat än m3fub. Detta gör att flisningsentreprenören inte vet om den angivna volymen har räknats om till m3fub eller om det är en volym i m3s som har angivits i fältet. Dessa exempel är kanske specifika för företagen i studien men ger ändå viktiga medskick om hur samspelet mellan människor och system fungerar.

Luckor i förståelse och kommunikation

Att kommunikationen ibland brister gav upphov till det andra temat för studien, Luckor i förståelse och kommunikation. Det var tydligt att den logistikansvariga och entreprenörerna ibland hade olika syn på hur saker fungerade. Främst gällande leveransprecision och kommunikation av avvikelser. Entreprenörerna ansåg att veckokvoter var att gå lite för långt i styrningen och de betraktades som en skrivbordsprodukt. Logistikern menade att veckokvoterna gällde och uttryckte även att de situationer som upplevdes som mest olyckliga var om en kund behövde höra av sig och fråga efter material som skulle ha levererats. Det självklara vore ju att logistikern vid problem alltid hörde av sig till kunden för att informera om läget. Logistikern framhöll ändå att samarbetet normalt fungerade bra och att sådana situationer var relativt ovanliga.   

Det finns goda skäl till att entreprenörerna önskar ha frihet i planeringen. I detta fall arbetade båda på uppdrag av flera olika uppdragsgivare, vilket förutom riskspridning kan ge fördelar i att hålla nere kostnader för flyttar och vinterväghållning då entreprenören kan arbeta mot olika kunder i en region. Dessa fördelar minskar med en ökad detaljstyrning, till nackdel för hela försörjningskedjan. Entreprenörerna kan också ha mer information om nuläget på besökta mottagningsplatser än vad logistikern har och de kan ha information om vad som gått från andra leverantörer till en viss kund och anpassa inkörningen efter det. Men entreprenören har inte direktkontakten med kundens försörjningsansvariga och saknar därför viktig information samt helhetsbilden. Leveransplaneringen är inte heller entreprenörens ansvar.  

Det går att hitta vägledning i tidigare forskning kring SCM om vad som är framgångsrikt när det gäller att fördela ansvar och befogenheter i en försörjningskedja. En grundtanke är att de enheter som utgör en funktion, exempelvis flisning och transport, ska ha möjlighet att styra sitt arbete så fristående som möjligt från andra enheter. En annan grundtanke är att den som fattar beslut i en försörjningskedja ska ha tillgång till så komplett information som möjligt från alla delar i kedjan. Och naturligtvis att det finns överenstämmelse mellan hur arbetsprocesserna beskrivs och hur de faktiskt utförs. Här tycks alltså finnas ett behov av att tydliggöra vad som gäller, stärka informationsprocesserna och samtidigt inte i onödan begränsa entreprenörernas planeringsmöjligheter. Ett exempel på informationsstöd som nämndes av logistikern var kameror på industrier som direkt kan ge visuell information. Beträffande kraven på leveransprecision är kundperspektivet avgörande och bör klargöras noga inför eventuella processförändringar.       

Utvecklingsarbete inom och mellan företagen

Det tredje temat som identifierades benämndes Gemensam utveckling. Samtliga tre intervjuade utryckte en positiv syn på utvecklingsarbete och arbetade aktivt med utvecklingsfrågor på olika sätt. För entreprenörerna handlade det mycket om att göra rätt investeringar och välja rätt maskinsystem för verksamheten. För logistikern handlade det främst om att driva en digitaliseringsprocess i samverkan med transportörer och Biometria. Ett större förändringsarbete drevs samtidigt av skogsföretaget vilket innefattande både systemutveckling och förändrade processer. Samtliga inblandade uttryckte stora förhoppningar om vad detta arbete skulle föra med sig. De var dock inte involverade i det vilket skulle kunna ses som en risk.

Skogsföretagen har kommit olika långt i sin systemutveckling på biobränslesidan. De flesta stora aktörer har plattformar där entreprenörerna kan se aktuella objekt på kartan och hämta hem information om dem. Men för entreprenörer som arbetar åt flera uppdragsgivare blir det ändå ett manuellt förarbete när ruttplaneringen ska göras med objekt från olika skogsföretag. Varje PDF-fil måste då öppnas och koordinaterna manuellt skrivas över till det egna GIS-systemet. Ett branschgemensamt verktyg eller ett integrerat GIS-stöd i försörjningskedjan skulle underlätta för entreprenörerna.                  

Om studien

Olika sätt att göra studier har olika fördelar. Vill man vara säker på att ens slutsatser gäller generellt i hela sektorn måste man förstås ha ett stort och representativt urval, men då är det ofta svårt att gå på djupet i intervjuerna. I den här studien var ansatsen istället att få en så detaljerad bild som möjligt av en utvald försörjningskedja utifrån intervjupersoners perspektiv. Materialet kan då tjäna som uppslag och exemplifiera problem som kan uppstå och lösningar på dessa och kan relateras till andra studier inom området. Intervjuerna genomfördes under 2019 och många förändringar har skett inom organisationerna under arbetets gång.      

Studien har finansierats med medel från Energimyndigheten samt KK-stiftelsen.

Nr 15-2021    Publicerad 2021-03-16 13:25
Företagande
Transport & logistik
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.