Kritisk nattlängd
På våren startar granplantan sin tillväxt främst som ett svar på stigande temperaturer. På hösten är det däremot nattlängden som är mest avgörande för att tillväxten stoppas. Forskning som påbörjades på 1970-talet har visat att en given nattlängd fungerar som signal för granen när det är dags att ställa om hormonerna från tillväxt till knoppsättning. ”Kritisk nattlängd” definieras som den nattlängd som krävs för att hälften av plantorna ska sätta knopp.
Den kritiska nattlängden varierar mellan granar från olika ursprung. En nordlig gran, från Norrbottten, kan ha en kritisk nattlängd på 3–4 timmar medan en Smålandsgran kan kräva 8–9 timmar innan den får sin invintringssignal. Sommarnätterna är kortare i norra Sverige och granarna behöver hinna avsluta tillväxten innan de första frosterna kommer. Men trots att den kritiska nattlängden skiljer sig mycket i timmar har det visat sig att den lokala granproveniensen uppnår kritisk nattlängd ungefär i månadsskiftet juli/augusti i hela Sverige.
Används i plantskolorna
En vanlig rutin i plantskolorna är att påbörja långnattsbehandling med mörkläggningsdukar i mitten av juli. Mörkläggningen kan göras antingen i växthus eller på friland. För en mellansvensk gran står plantorna under cirka 3 veckor i 12 timmars natt innan mörkläggningsduken tas bort. Då är de naturliga nätterna tillräckligt långa för att granarna inte ska starta om. Efter långnattsbehandlingen behöver plantorna kalla nätter för att bygga upp sin frosttolerans. När plantornas skott tål att frysas ner till cirka -25°C är de mogna att packas in i fryslager vilket brukar inträffa i mitten-slutet av oktober.
Plantodlingens olika steg under hösten fram till fryslagring. Exempel från mellansvensk granodling. Foto och montage Mats Hannerz.
Andra effekter av långnattsbehandling
Det har visat sig att en lång period av långnattsbehandling (3–4 veckor) kan ge en tidigare skottskjutning året därpå. På marker där man riskerar vårfroster bör man därför senarelägga planteringen av långnattsbehandlade plantor. För fryslagrade plantor är detta dock ett mindre problem eftersom en fryslagrad planta tål frost några veckor efter upptiningen.
En annan egenhet med långnattsbehandling är att plantorna riskerar att skjuta nya skott redan på hösten (proleptiska skott). Här är risken störst om långnattsbehandlingen är kortvarig eller avslutas tidigt. En längre period av långnattsbehandling minskar risken för höstskott. En annan variant är att dela upp långnattsbehandlingen i två kortare perioder med naturligt ljus emellan, då minskar också risken för höstskottbildning.
Många sätt att mäta invintringen
Invintringen och uppbyggnaden av plantans härdighet mättes tidigare ofta med hjälp av skottens torrsubstanshalt. När skottet invintrar minskar vattenhalten. Metoden är dock lite trubbig, och numera finns säkrare metoder för att skatta plantornas härdighet. EC-metoden (elektrolytisk konduktans) går ut på att man fryser ner skottet och sedan mäter hur mycket joner som läcker från skadade celler i skottet. Andra metoder går ut på att mäta genuttryck i plantorna. Forskare studerar gener som reglerar tillväxtavslutning, knoppsättning, utveckling av plantvila och frystolerans hos skotten. Det finns idag kommersiella gentester som kan användas för att bestämma plantornas lagringsbarhet.
Annan funktion för tall
Tall reagerar också på nattlängden men den behöver oftast inte långnattsbehandlas för att invintra. Det räcker med att i god tid ställa ut plantorna från växthus till friland på hösten. Långnattsbehandling kan däremot användas för att skapa ”tvåårig tall på ett år”. Genom mörkläggning under ett par veckor i slutet av maj ges tallplantorna signal att sätta knopp och skjuta nya skott. Dessa skott har då samma karaktär som tvååriga plantor.
