https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2020/manga-i-skogsbruket-anvander-forestand/
När aktörer inom svenskt skogsbruk skickar skogsbruksplaner till varandra görs det i de flesta fall via Forestand. Standarden gör att alla parter talar samma språk, vilket underlättar kommunikationen.
– Ett flertal aktörer använder Forestand idag så det skickas ganska mycket data i den. Det är systemleverantörer som till exempel CGI och PC Skog samt organisationer som använder deras system. Totalt sett är det en ganska stor andel av svenskt skogsbruk, säger Ingemar Eriksson på Forbis som varit med och utvecklat standarden.
Beskriver stående skog
Forestand beskriver den stående skogen. Typiska begrepp som hanteras är bestånd, ståndort, naturhänsyn, skogsbruksåtgärder och enskilda träd. Standarden skapades 2015. Idag sker inte någon vidareutveckling, vilket Ingemar Eriksson tror kan ha flera orsaker.
– Den största anledningen är att standarden i dess nuvarande utformning täcker det viktigaste behovet. Så länge man pratar skogsbruksplaner behövs inget mer. Då finns det ingen anledning att ändra på något, säger han.
Stor potential till utveckling
I och med detta handlar Ingemar Erikssons arbete med Forestand numera nästan enbart om support till användarna. Men det finns goda möjligheter till utveckling.
– Det finns till exempel stora outnyttjade potentialer inom naturvårdsområdet. Även kommunikationen av traktdirektiv till och från skogsmaskiner är ett intressant område. Där finns information som den befintliga skogsmaskinstandarden StanForD inte är särskilt bra på att kommunicera, säger han.
Men för att utveckla något sådant krävs vilja och arbetsinsatser från branschen.
– Det här är ganska komplexa frågor, där man behöver flyga upp med helikoptern lite. Man måste inte bara få med sig alla i den egna organisationen, utan även komma överens med alla andra. Standardarbete tar tid, avslutar Ingemar Eriksson.
