Gå till:

Björken får egen barkfunktion

Foto: Line Djupström/Skogforsk
En funktion för att beräkna björkens barktjocklek i skördare har utvecklats. Denna möjliggör att använda skördarens mätning som betalningsgrund även i lövrika objekt i södra Sverige.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1035-2020

Barkfunktioner används i skördare för att skatta diametern under bark utifrån mätningar på bark. För björk saknas barkfunktion anpassad för användning i skördare och istället används någon av funktionerna för tall eller gran, vilka i båda fall genererar en systematisk underskattning av barktjockleken och därmed överskattning av björkens vedvolym. Avsaknaden av barkfunktion för björk, tillsammans med avsaknaden av studier som belyser skördarnas mätprecision vid mätning av lövträd, utgör i dagsläget begränsande faktorer för en ökad användning av skördarnas mätning som betalningsgrund vid virkeshandel. För att komma till rätta med detta har Skogforsk i samarbete med Biometria utvecklat en barkfunktion för björk samt utvärderat skördarnas mätprecision för längd- och diametermätning vid avverkning av björk. 

Så gick det till

I studien genomförde skördarrevisorer från dåvarande virkesmätningsföreningarna Syd och Qbera mätningar av barktjocklek på totalt 221 träd från 46 avverkningsobjekt i Götaland och södra halvan av Svealand. Provträden var hämtade från gallrings- och slutavverkningsobjekt och som helhet täckte materialet in huvuddelen av den variation i ålder och trädstorlek som förekommer vid avverkning inom det studerade området. Till utvärderingen av mätnoggrannheten för björk användes totalt 142 manuellt kontrollmätta björkstammar från två gallringsskördare som kvalitetssäkrats för björk. Huvuddelen av träden i materialet låg i diameterintervallet 5–20 cm i brösthöjd. Mätnoggrannheten för björk jämfördes med de två gallringsskördarnas kvalitetssäkrade mätning av tall och gran under samma period, vilken omfattade totalt 52 respektive 148 slumpade stammar.

Två funktioner testades

I studien anpassades två funktionsuttryck till det insamlade materialet:

  1. Logistisk funktion där uttrycket hämtats från en tidigare studie (Petrauskas m. fl. 2014)
  2. Logaritmisk funktion, framtagen i denna studie.

Mätprecisionen för skördarnas dimensionsmätning kvantifierades utifrån avvikelserna mellan skördarnas mätning och den manuella kontrollmätningen.

Så blev resultatet

  • För materialet som helhet hade de två barkfunktionerna likartad spridning och de var båda fria från systematiska fel.
  • Funktionernas tillfälliga fel uppgick till 5,5 och 3,5 mm för alla mätningar, respektive mätningarna för stockarnas toppändor. Motsvarande spridning för barkfunktionen för tall är cirka 1 mm lägre. Den större spridningen för björk tolkas som en effekt av att barkmätningarna, liksom tillämpningen i skördare, omfattar både vårt- och glasbjörk.
  • Baserat på en detaljerad analys är rekommendationen att den framtagna logaritmiska funktionen används i skördare för att beräkna björkens barktjocklek. Den har i materialet totalt sett inget systematiskt fel och de systematiska fel som förekommer per enskild brösthöjdsdiameterklass är försumbara. Funktionen har därmed förutsättningar att kunna bidra till en korrekt bestämning av volymen under bark i skördare.
  • De två gallringsskördarna uppfyllde under testperioden kvalitetssäkringssystemets krav på mätnoggrannhet för längd och diameter även för björk. Längdmätningen låg på 80 respektive 89 procent av mätningarna inom ± 2 cm från kontrollmätt och för diametermätningen var 80 respektive 83 procent inom ± 4 mm från kontrollmätt, vilket var jämförbart med mätresultaten för tall och gran.
  • Utvärderingen indikerar sammantaget att det inte föreligger några mätningsmässiga hinder att basera betalning till skogsägaren på skördarmätta volymer av björk i gallringsskog, förutsatt att skördaren är kvalitetssäkrad och kalibrering av mätsystemet görs vid behov.

Finansiering

Projektet har finansierats av medel från Rundvirkesstiftelsen, Södras Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning samt av medel från Skogforsks ramprogram.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Nr 3-2020    Publicerad 2020-01-24 10:15
1 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (1)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Svicke, Pensionär  4 år sedan
Roligt att läsa och se att möjligheterna för skördarmätning vidgas genom ert arbete. Bra jobbat. Det är för mig en gåta att inte virkesmarknaden i större omfattning inser betydelsen av att göra rätt från början i första led utifrån köparens behov av snabbhet, tydlighet och virkesvärde som sätter krav på avverkningsmaskiner från start samtidigt som säljare har svårt att följa köparens tillredning och logistik. På det viset blir ansvar mellan parterna tydligare vid stubben i varje fall den delen som avser virkesvärde. Drivningsförhållanden och vägar påverkar också virkesvärdet men som är en egna pusselbitar.