https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2020/askvagar--metoder-resultat-och-kostnader/
Flygaska som förstärkningsmaterial i grusvägar har i tidigare tester visat på bärighetshöjande effekter. Men vilket är bästa sättet? Det har Skogforsk och SCA undersökt i en jämförande studie.
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1036-2020 (se under "läs mer" nedan).
Aska från förbränningsanläggningar har tidigare föreslagits som förstärkningsmaterial i skogsbilvägar. Bärighetshöjande effekter har kunnat konstaterats på testvägar i ett antal studier och miljöeffekterna har varit små. Något som däremot endast i liten grad studerats i Sverige är arbetsmetoder och deras kostnader vid askförstärkning av skogsbilvägar. För att undersöka det har SCA och Skogforsk jämfört fyra olika metoder för att bygga askförstärkta bärlager med avseende på tekniskt resultat och kostnad för anläggningsarbetet.
Test av olika blandningstekniker
Metoderna testades på två försöksvägar; en i Timrå och en i Sundsvalls kommun. Den ena vägen var en gammal väg som behövde rustas upp medan den andra nybröts. I alla metoder blandades 20–25 viktprocent flygaska från Ortvikens pappersbruk med stenkrossmaterial (0–32 mm) och vatten. Det som skilde metoderna åt var blandningstekniken.
Följande metoder testades:
- Blandning på väg med väghyvel
- Blandning på väg med vägfräs
- Blandning med blandningsskopa vid lagerplats
- Blandning i stenkrossverk vid bergtäkt
Hårdheten ökade
Efter att materialet lagts ut på försöksvägarna bevattnades det och kompakterades med vibrovält. När 30 dagar gått mättes dess hårdhet (uttryckt som CBR-värde, California bearing ratio) med dynamisk konpenetrometer samt tung fallviktsmätning. Det visades då att resultaten varierade från en måttlig förhöjning av hållfastheten (genomsnittligt CBR-värde 31 för hyvelblandning) till en markant höjning (CBR-värde 70 för blandning i krossverk), jämfört med en traditionellt anlagd väg (CBR-värde 25). De andra metoderna placerade sig däremellan (CBR-värde 47 för blandningsskopa och 58 för fräsblandning). Dock var variationen mellan olika mätpunkter stor, speciellt för blandningsskopan och fräsblandningen. Sambandet mellan ytmodul (elasticitet) och hårdhet är inte lika tydligt, sannolikt beroende på stor inverkan från det kraftigt varierande terrassmaterialet
Logistiken avgörande
Ekonomin för att askförstärka är beroende av en effektiv logistik för acceptabelt maskinutnyttjande. Dessutom är vattnings-/packningsmomentet tidskritiskt för askans härdningsförlopp. I denna studie har anläggningskostnaden för ett askförstärkt bärlager undersökts för en väg med tillgång till berg- och vattentäkt inom ett par kilometer. Enligt de arbetsprocesser som föreslås för de respektive metoderna är byggkostnaderna i ett simulerat exempel för metoden med krossverksblandning 67 procent dyrare än om vanligt grus används. Metoderna med blandningsskopa och hyvel är 58 respektive 39 procent dyrare. För den förhållandevis sällsynta fräsen är kostnaden osäker beroende på svårighet att presentera en representativ maskinkostnad.
Arbetsmiljön viktig
En jämförelse av de olika metoderna bör även ta hänsyn till arbetsmiljön. Stora problem med damning konstaterades, speciellt vid krossverksblandningen. Askans starkt basiska egenskaper gör den irriterande för hud, ögon och andningsvägar, vilket gör arbetsmiljöarbetet extra viktigt.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
