https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2019/utvardering-av-markberedningsmetoden-pytsning/
Riktad markberedning kan vara ett bra alternativ till dragna metoder, till exempel i svår terräng eller vid extra höga krav på skonsamhet. I den här studien utvärderas metoden pytsning med grävmaskin.
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1011-2019.
Markberedning utförs på olika sätt i olika delar av landet, dels på grund av trakternas olika förutsättningar och dels av tradition och tillgång till aggregat. De traditionella metoderna, dragen harvning eller dragen högläggning, är vanligast med en övervikt för harv i södra Sverige. Alternativet till dragen markberedning är riktade metoder, oftast utförda med grävmaskin, vilket kan vara ett bra alternativ vid svår terräng eller höga krav på hänsyn och skonsamhet.
Den här studien har utvärderat markberedningsmetoden pytsning, där jord flyttas från lämpligt ställe till utvalda planteringsställen. Studien har undersökt kvalitet och prestation, och jämförde även olika breda skopor i ett steg på vägen mot att identifiera fungerande och effektiv utrustning för riktade metoder.
Vid pytsning flyttas jord från lämpligt ställe dit plantan ska planteras.
Vid fläckning används grävkaskinens skopa för att skapa en mineraljordsfläck.
Under hösten 2017 markbereddes cirka 40 hektar skogsmark i Klingsbo utanför Tierp. För att klargöra eventuella skillnader i prestation och markpåverkan mellan de olika studieleden delades områdena in i tre svårighetsklasser, "lätt", "mellan" och "svår", där de "svåra" områdena bedömdes omöjliga att markbereda med andra metoder än grävmaskin på grund av den rikliga förekomsten av sten och block. På två av områdena som klassats som "svår" jämfördes därför pytsmetoden med fläckmarkberedning (vilket är en mer vedertagen riktad metod, fortsättningsvis kallad ”fläckning”) . Som framgår av tabell 1 och 2 utvärderades markberedningsresultateten med avseende på kvalitet, markpåverkan och prestation.
| |
Lätt (torv) |
Mellan |
Svår (block) |
Smal skopa |
Bred skopa |
| Genomsnittlig täthet (punkter per ha) |
1698 |
1790 |
1350 |
1672 |
1188 |
| Tidsåtgång per punkt (cmin) |
17 |
21 |
25 |
20 |
20 |
Tabell 1. Pytsningens effektivitet uttryckt i beredningspunkternas täthet per hektar och tidsåtgång per punkt (centiminuter, 1 cmin=0,6 sek) fördelade mellan marktyp och skopbredd.
| |
Pytsning |
Fläckning |
| Antal punkter i studien totalt |
483 |
50 |
| Antal punkter i blockig terräng |
122 |
50 |
| Antal godkända punkter i blockig terräng |
116 (95%) |
5 (10%) |
| Inventerad area blockig terräng (m2) |
924 |
355 |
| Godkända punkter per ha i blockig terräng |
1255 |
141 |
Tabell 2. Beredningspunkternas antal och kvalitet i blockig terräng uttryckt i absoluta och relativa värden.
Analysen visar att:
- Andelen godkända planteringspunkter i blockig terräng för pytsning var 95% men för fläckning endast 10%.
- De riktade metoderna gav en låg markpåverkan, i genomsnitt 17%, jämfört med vad som förväntats av dragna metoder (ca 40-50% enligt andra studier).
- Skillnaden i skopbredd gav inga skillnader i prestation men hade betydelse för hur smidigt maskinen gick att manövrera.
- Tätheten mellan markberedningspunkterna var lägre i blockig terräng (1350 punkter per hektar) jämfört med lätt (1698) och medelsvår (1790) terräng.
- Tidsåtgången ökade med terrängens svårighet.
Slutsatsen är att pytsning i denna studie gav ett godtagbart markberedningsresultat jämfört med fläckmarkberedning och verkar kunna vara en fungerande markberedningsmetod vid svåra terrängförhållanden avseende blockighet eller tunt jordlager.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
