https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2019/rotryckning-ger-nytt-hopp-om-maskinell-rojning/
Genom rotryckning kan röjningsarbetet göras mer maskinellt. Röjstammarna rycks då upp med rötterna istället för att fällas med röjsåg.
Artikeln är en sammanfattning av ett kandidatarbete från SLU: Ekonomisk jämförelse av röjningsmetoder...
Idag är det vanligaste sättet i Norden att röja plantbestånd och ungskog med motordriven röjsåg. Att den maskinella röjningen inte tagit fart ännu beror främst på att basmaskinens timkostnad är för hög samt att resultatet inte blir lika bra som vid motormanuell röjning. Men en ökande brist på arbetskraft har lett till ökade kostnader för den motormanuella röjningen, vilket gjort att intresset för att mekanisera röjningen åter har vaknat.
I ett kandidatarbete vid SLU har jägmästarstuderande Jacob Sundström och Torben Svensson tittat på om rotryckning kan bli det efterlängtade genombrottet för maskinell röjning.
Kostnadseffektivt alternativ i granskogar
I granskogar med högt ståndortsindex (G28) var de diskonterade röjningskostnaderna lägre för rotryckning än för motormanuell, för både större och mindre föryngringsarealer (Figur 1). Vid ståndortsindex omkring G24 var rotryckning ett billigare alternativ för större arealer men dyrare för mindre.
Figur 1. Diskonterade röjningskostnader (3 % ränta) för granbestånd med avseende på beståndets areal.
För mindre bördiga bestånd med lägre ståndortsindex (G16 och G20) var rotryckning dyrare än motormanuell röjning på både stora och små röjningsarealer.
För tallbestånd var rotryckning dyrare i samtliga fall (Figur 2).
Figur 2. Diskonterade röjningskostnader (3 % ränta) för tallbestånd med avseende på beståndets areal.
Slutsatser och kunskapsbehov
Examensarbetet visar att rotryckning är som mest konkurrenskraftigt på granmarker med ett högt ståndortsindex. Om produktiviteten för rotryckning ökar skulle det vara konkurrenskraftigt även på tallmarker samt på granmarker med lägre ståndortsindex. Prestationen för rotryckning påverkas sannolikt om lutningen eller blockigheten i terrängen ökar, något som bör undersökas i kommande studier.
Studiens upplägg och antaganden
Syftet med kandidatarbetet var att jämföra nuvärdet mellan skötselprogram med rotryckning och med motormanuell röjning. Detta gjordes på bestånd med ståndortsindex från G16 till G32, samt T16 till T28. Analyserna utfördes i skogssimulatorprogrammet Heureka. Sommaren 2018 inventerade Skogforsk ett antal objekt där rotryckning genomförts 2008. Dessa inventeringsdata användes som indata i analyserna.
I kandidatarbetet beräknades diskonterade röjningskostnader för ett mindre objekt (2,7 ha) och för ett större objekt (6,4 ha). Det mindre objektet motsvarar medelarealen på föryngringar i Götaland, medan det större motsvarar medelarealen i södra Norrland.
Motormanuell röjning innebar en eller två konventionella röjningar beroende på ståndortsindex. Den sista motormanuell röjningen, det vill säga slutröjning, gjordes då det bonitetsvisande trädslagets aritmetiska medelhöjd var cirka 3–4 meter. Kostnaden för den motormanuella röjningen varierades beroende på stamantal och medelhöjd.
Antalet rotryckningar antogs alltid vara en, och den gjordes vid en aritmetisk medelhöjd på cirka en meter. Prestationen för rotryckningen antogs vara oberoende av antal röjstammar, men röjningsobjektens areal däremot påverkar rotryckningens hektarkostnad.
Ovannämnda antagen gjordes baserat på de studier som utförts i Finland och Sverige, se själva arbetet, länk nedanför.
Detta projekt utfördes i samarbete med Skogforsk, SLU samt UPM Skog (Finland) med ekonomiskt stöd av Södras forskningsstiftelse.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
