Måste kunna mäta och kommunicera
För att kunna följa och styra hela process- och flödeskedjan med avseende på biobränslets egenskaper måste vi kunna mäta och kommunicera försörjningskedjans data i varje processteg – vid avverkning, skotning, lagring vid avlägg, efter sönderdelning, vid terminalhantering och leverans.
Tabell 1. Stora Enso, Sveaskog och Södra intervjuades om vilken information som skulle ge störst nytta för effektivare processer inom skogsbränslehanteringen. Informationens tillgänglighet idag (ja/delvis/nej) är baserad på de tillfrågade organisationernas svar.
Mycket data finns redan på plats
En del av dessa data finns tillgängliga, även om de ofta utgörs av visuella bedömningar och uppskattningar. Samtidigt skapas en stor mängd data automatiskt vid skördarrapportering. Idag lagrar skördarna information om varje avverkat träd i så kallade hpr-filer (harvester production files) enligt standarden StanForD2010.
Skogforsk har utvecklat en modul för beräkning av skogsbränsle baserat på skördardata, som möjliggör både positionsbestämning och prognoser av avverkade kvantiteter skogsbränsle. Den genererar information om avverkningstidpunkt, trädslagsblandning, grotanpassad volym per trädslag, grothögarnas placering på hygget samt hur stor mängd av groten som gått till bärighetshöjande åtgärder. Den tar hänsyn till att en viss mängd grot alltid blir kvar på hygget samt uppskattar energivärdet och fukthalten.
Informationen från skördaren har integrerats som kartlager (shape-filer) för att visualisera skogsbränslevolymerna. Det ger skotarföraren information om var skördarföraren lagt grot i bas- och stickvägar för att motverka körskador. Underlaget kan även sändas till den renodlade biobränslelänken i avverkningskedjan – grotskotaren – som en del av traktdirektivet.
Kan ge effektivare försörjningskedjor
Den här typen av data om försörjningskedjan ger också underlag för effektivisering. Det finns t.ex. forskning som visar att grothögarnas läge på avlägget är så pass avgörande för bränslets kvalitet att det, oavsett sönderdelningsmetod, ofta är värt att skota groten längre för att få till en optimal välta. Anledningen är att flishuggarnas prestation minskar nämnvärt om maskinerna inte kan ställas upp på ett optimalt sätt.
Kostnad, energi och klimat hänger ihop
Effektivare försörjningskedjor torde innebära lägre kostnader, högre energieffektivitet och därmed även förbättrad klimatprestanda. Bedömningsfaktorerna för nettoproduktionskostnad, energieffektivitet och klimatprestanda hänger också ihop.
Nettoproduktionskostnaderna i relation till bränslets energiinnehåll skulle sannolikt minska vid bättre tillgång till data och en mer automatiserad informationsöverföring. Vad gäller energieffektiviteten borde det inte vara några problem att få tag på data, eftersom bränsle- och tidsåtgång generellt finns tillgänglig.
Klimatprestanda svårare att mäta - men det går
Klimatprestanda är svårare – men inte omöjligt – att modellera. Forskningsresultat från Skogforsk visar t.ex. att grotuttag vid gallring innebär en tillväxtminskning kring 15 procent på det kvarvarande beståndet jämfört med att lämna kvar groten. Kompensationsgödsling i denna fallstudie gav effekt, men inte tillräcklig för att uppväga tillväxtförlusten av grotuttaget. Kvarlämnande av grot innebär ett alltså troligen ett högre koldioxidupptag av nästkommande generation träd. Detta vore en intressant aspekt att ta med i beräkningen av klimatprestandan.
En av de viktigaste frågorna är hur kostnader, energieffektivitet och klimatprestanda ska allokeras i förhållande till andra sortiment – alltså: vilka sortiment ska bära vilka kostnader och vilka egenskaper hänförs till vilka sortiment? Olika angreppssätt kommer att ha olika konsekvenser för resultaten och i dagsläget finns ingen generell metod för allokering.