Gå till:

Fysiska träffar skapar samsyn i älgförvaltningen

Foto: Roger Bergström
Bristande kommunikation och konflikter är vanligt förekommande i den svenska älgförvaltningen. Samtidigt visar ett exjobb att aktörerna vill samarbeta och att fysiska träffar kan minska friktionen.

Älgförvaltningen i Sverige har en lång tradition. Historiskt kontrollerades den av kung och adel, men har sedan dess genomgått stora förändringar och är numera ekosystembaserad och lokalt förankrad. Dock är dagens älgförvaltning inte helt friktionsfri. På många håll är betesskadorna stora och det pågår ständigt nya samtal om hur förvaltningen ska ske för att älgstammen ska vara livskraftig, samtidigt som skadorna på skogen hålls på en acceptabel nivå.

Examensarbete om samverkan

En viktig förutsättning för att älgförvaltningen ska fungera är att de olika aktörerna lyssnar på varandra och tar till sig varandras erfarenheter och kunskap. I ett examensarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet har Jonatan Fogel försökt synliggöra hur detta görs idag och också hur de olika aktörerna ser på sina respektive roller. Studien genomfördes genom att intervjua representanter från älgförvaltningsgrupp, länsstyrelse, älgskötselområde och intresseorganisationer i ett utvalt älgförvaltningsområde.

Olika syn på hur målen nås

Resultaten visar att aktörerna är eniga om att älgstammen behöver minskas för att uppnå minskade skador på skogen. Dock har de lite olika syn på hur målen ska uppnås samt på sin egen och de andras roller. Resultaten visar även att aktörerna inte pratar med varandra om dessa skillnader i synsätt. Något som i sin tur gör att kännedomen om de andra aktörernas förutsättningar är liten och också att olika erfarenheter och kunskaper kan förloras i processen.

Möten ger samsyn

I de fall där aktörerna träffas i fysiska möten genom exempelvis gemensamma utbildningar eller jaktträffar underlättas samarbetet. I dessa fall upplever de inblandade aktörerna att deras olika perspektiv och kunskaper vägs samman i älgförvaltningen för att nå gemensamma mål.

Viktigt med dialog

Om aktörerna däremot inte träffas fysiskt eller för en direkt dialog med varandra, utan istället kommunicerar med hjälp av olika förvaltningsplaner, är det inte lika självklart att olika kunskap och perspektiv vägs samman i älgförvaltningen. I dessa situationer uppstår svårigheter att samverka och synen på tillvägagångssättet i älgförvaltningen skiljer sig mellan aktörerna. Ett exempel är att länsstyrelsen har ett mål att ha landets bästa älgstam, som också präglar sättet som förvaltnings- och skötselplanerna handläggs. Detta mål har varken nått älgförvaltningsgruppen eller representanterna i älgskötselområdena. När olika kunskap och perspektiv inte delas mellan aktörerna samt när synen på hur målen ska nås skiljer sig åt mellan aktörerna kan lätt onödiga missförstånd uppstå.

För mer information, läs examensarbetet i sin helhet

Nr 20-2019    Publicerad 2019-04-04 07:00
Skogsskador
Viltskador
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.