https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2018/tallen-kan-rustas-for-framtidens-klimat/
När klimatet blir varmare riskerar tallplantorna mera frostskador. Men genom att förädla fram tallar som är anpassade till det nya klimatet kan skaderisken minska.
Det stundar tuffare tider för de svenska tallplantorna. I ett varmare klimat startar tallens tillväxt tidigare på våren, och det innebär paradoxalt nog att risken för frostskador på tallens knoppar och skott ökar. Men det finns en lösning: genom skogsträdsförädling kan tallens fenologi – tidpunkten för skottskjutning och tillväxtavslutning – förändras så att den passar ett framtida klimat bättre.
Varför ökar då risken för frostskador trots det varmare klimatet? Jo, under nordliga förhållanden förväntas vintertemperaturen öka mer än sommartemperaturen, vilket innebär ett mer maritimt klimat*. Eftersom det främst är temperaturen som styr trädens knoppsprickning på våren kommer tillväxtstarten att ske vid allt tidigare datum när klimatet blir varmare.
Men då är också nätterna fortfarande långa och risken för nattfrost hög, när värme strålar ut från marken under vårens och försommarens klara järnnätter. När skottskjutningen väl har börjat är skottet frostkänsligt, till skillnad från när det är i vila. Det är därför risken för frostskador ökar, trots att medeltemperaturen ökar under våren.
På hösten däremot är förhållandet mellan dag och natt mest styrande för tillväxtavslutning och köldhärdighet. Därför minskar risken för höstfrostskador eftersom höstens sjunkande temperaturer infaller senare i ett varmare klimat.
Rysk-svensk studie
För att få en uppfattning om hur svensk tall klarar ett framtida, mer maritimt klimat anlades en försöksserie med tall, bl.a. i den ryska republiken Komi tillsammans med den ryska Vetenskapsakademin. Tall med ursprung från inre Ryssland (kontinentalt klimat) och från Sverige (maritimt klimat) testades under både kontinentala och maritima förhållanden, dvs både i Ryssland och Sverige.
Skottskjutningsförloppet hos fem år gamla tallplantor registrerades och analyserades under en vegetationsperiod med upprepade mätningar. Försöken innefattade också avkommor från enskilda träd inom bestånd, s.k. halvsyskon, för att få en bättre bild av hur fenologin nedärvs.
*) Maritimt resp. kontinentalt klimat – när skillnaden i medeltemperatur mellan årets varmaste och kallaste månad är liten resp. stor
Figur 1. Försökets utvalda tallpopulationer (●), bestånd med utvalda plusträd (■) och fältförsök (*).
Klimatförändringen ökar risken för vårfrost…
Undersökningen visade att tall med nordligt ursprung startade sin skottskjutning tidigare på våren och avslutade den tidigare på sommaren. Det visade sig också att tall med kontinentalt ursprung (Ryssland) hade ett mer nordligt beteende och därmed liknade tall från maritimt område (Sverige) från i genomsnitt tre breddgrader nordligare ursprung.
Men den temperatursumma som behövs på våren för att skottskjutningen ska starta är inte konstant över hela det undersökta området. I vår undersökning behövdes en lägre temperatursumma i det maritima klimatet jämfört med det kontinentala för att tallen ska börja skjuta skott.
Därför riskerar tallen i ett framtida mera maritimt klimat att drabbas av mer vårfrostskador pga. tidig skottskjutning, som då förorsakas av både en temperaturhöjning och en lägre temperaturtröskel för skottskjutning.
Figur 2. Relationen mellan ackumulerad temperatursumma och relativ skottskjutning (från 0-100%) där 1 är tall på en maritim testlokal i Bäcksjön och 2 är tall på en kontinental testlokal i Syktyvkar i Komi, Ryssland. Tallen i Bäcksjön skjuter skott tidigare på våren, vilket beror på både en tidigare temperaturhöjning och en lägre temperaturtröskel för skottskjutning. Det ökar risken för skador av vårfrost.
…men problemet kan minskas med förädling
Men det här problemet kan minskas med skogsträdsförädling. Både skottskjutning och tillväxtavslutning visade sig nämligen ha en mycket hög genetisk arvbarhet. Så mycket som hälften av den totala variationen i fenologi som fanns mellan syskongrupper av träd förklarades med genetiskt arv. Som en jämförelse kan nämnas att för tillväxt – som är en viktig egenskap i förädlingen – är arvbarheten bara en femtedel av den totala variationen.
Så genom att selektera avelsträd som ger avkommor med senare skottskjutning kan vi i våra fröplantager producera avkommor som är bättre rustade för att möta ett varmare klimat, och den höga arvbarheten underlättar förädlingsarbetet.
