Gå till:

Maskinföraryrket fortfarande inte attraktivt för kvinnor

Foto: Ålderstrappan, målning av Winter Carl Hansson
En omfattande nyrekrytering av skogsmaskinförare krävs för att bibehålla produktionen i skogen. Men var finns kvinnorna?

Skogsbrukets framgångar bygger på de möjligheter som kombinationen av mekanisering, informatik och tillgång till snabb datakommunikation ger. En förutsättning för detta är att tekniskt skickliga och kompetenta maskinförare kan rekryteras och behållas. En undersökning initierad av TSG (skogsbrukets tekniska samverkansgrupp) visar att en stor andel av skogsbrukets maskinförare kommer att uppnå pensionsålder under de närmsta tio åren. Samtidigt finns indikationer på att yngre maskinförare hoppar av efter 5–15 år i yrket.

Nytänk krävs

Det är dessutom tydligt att maskinföraryrket ännu inte framstår som en attraktiv möjlighet för kvinnor. Endast 1,7 procent av stickprovets 1 201 förare är kvinnor. Därmed har skogsbruket halverat sitt rekryteringsunderlag. De fakta som framkommit genom denna undersökning visar att nytänk och åtgärder krävs om inte en allvarlig brist på kompetenta skogsmaskinförare ska uppstå under kommande decennium.

Läs fördjupning

Fakta skapar medvetenhet

I debatter om skogsbrukets kompetensförsörjning framförs ofta i allmänna termer uppgifterna att skogsmaskinföraryrket har bristande attraktivitet, att det är svårt att rekrytera och att många nyanställda förare inte stannar så länge, beroende på bristande lämplighet eller motivation. Men hur ser kåren egentligen ut, vad gäller till exempel fördelning på ålder och kön? Finns några skillnader mellan olika arbetsgivare eller mellan olika landsdelar? Sådana fakta kan vara en del i att skapa en ökad medvetenhet om eventuella problem och för att börja planera för de åtgärder som krävs.  

Skogsmaskinförarkårens åldersfördelning

För att tillföra enkla basfakta till diskussionen om skogsbrukets kompetensförsörjning vad gäller maskinförare samlades uppgifter om ålder och kön på aktiva skogsmaskinförare in via TSG:s medlemmar. Undersökningen bygger på uppgifter om anställda förare hos Sveaskog, Södra, SCA och Holmen samt från ett stort antal entreprenadföretag anslutna till Skogsentreprenörerna (SE). Totalt ingår 1 201 förare i materialet, som fördelar sig över hela landet.

Två ålderspucklar

Resultatet visas i nedanstående figur. Bland annat framgår att kåren har två ”ålderspucklar”, dels vid åldersgruppen 25–35 år och dels vid 50–60 år, med en svacka i åldersspannet däremellan. Genomsnittsåldern för skogsbrukets maskinförare var enligt denna undersökning 44 år. Fem procent av de yrkesaktiva förarna har passerat den traditionella pensionsåldern på 65 år.

Man skulle kunna tänka sig att mönstret med varierande antal i olika åldrar beror på årskullarnas storlek. Därför undersöktes korrelationen mellan årskullarna och antal skogsmaskinförare med ett visst födelseår. Den analysen visade att de två pucklarna och svackan delvis, men inte helt, kunde förklaras av födelsetalen.

Åldersstruktur för maskinförare i skogsbruket 2018. Förare som uppnått traditionell pensionsålder, 65 år, har markerats med rastrering och utgör 57 (5 %) av de 1 201 förare som ingår i undersökningen.

Skillnader mellan olika arbetsgivare

För att undersöka om bilden är generell gjordes några separata sammanställningar för olika landsdelar och mellan olika typer av arbetsgivare. Från storskogsbruket, det vill säga bolag och skogsägareföreningar, erhölls uppgifter över 269 anställda maskinförare.

I figuren nedan redovisas en ålderskurva för dessa förare. Man känner igen mönstret med två pucklar, men det är än mer uttalat för storskogsbrukets anställda – med en tydlig svacka mellan 35–50 år. Andelen förare som kommer att uppnå 65 års ålder inom en tioårsperiod är hög, över 40 procent. Om denna åldersavgång inte kan kompenseras genom höjd produktivitet (vilket verkar mindre sannolikt) så måste alltså en stor mängd förare rekryteras inom kommande år, för att inte produktionen med egna lag ska minska.

Åldersstruktur för maskinförare i storskogsbruket 2018 (n=269). Inom tio år har 41 procent av de 269 förare som ingick i underlaget passerat pensionsåldern. Tjock grön linje utgör löpande treårsmedelvärde, bakomliggande data med skuggad blå linje. Andelen yrkesaktiva förare som passerat 65 år har skuggats i figuren.

För förare aktiva i drivningsentreprenad känner vi igen bilden med ”pucklar och svacka”. Men för entreprenadföretagen har kurvan betydligt lägre amplitud och övervikten av äldre förare är inte så markant. Entreprenadföretagen behöver nyrekrytera motsvarande 23 procent av styrkan inom den närmaste tioårsperioden för att behålla det antal förare man har idag, vilket inte är så mycket mer än vid en tänkt, helt jämn åldersfördelning. 

Åldersstruktur för maskinförare i entreprenadföretag 2018. Inom tio år har 24 procent av de 932 förarna i underlaget passerat pensionsåldern. Tjock orange linje utgör löpande treårsmedelvärde, bakomliggande data med skuggad grön linje. Andelen yrkesaktiva förare som passerat 65 år har skuggats i figuren.

Skogsbruket missar hälften av de duktiga förarna

Kvinnor är fortfarande mycket underrepresenterade i skogens maskinförarkår. Endast 20 av de 1201 maskinförarna i dataunderlaget är kvinnor. I storskogsbruket är läget något lite bättre med ca tre procent kvinnliga förare, medan endast omkring en procent av entreprenadföretagens förare är kvinnor. 

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade bland skogsbrukets maskinförare. I stickprovet för denna undersökning var andelen kvinnor mindre än två procent (20 av 1201 förare).

Några slutsatser

Man bör hålla i minnet att undersökningen omfattat ett stickprov av landets skogsmaskinförare. Men stickprovet på 1 201 personer är relativt stort, väl spritt över landet och omfattar olika typer av arbetsgivare. Det bör därför skatta förhållandena ganska väl.

Inget underlag har inhämtats som kan förklara den ganska tydliga svackan för förare i 30 till 50 års ålder, men en tänkbar förklaring kan vara att dagens familjeliv med delat ansvar för hem och barn är svårare att kombinera med maskinföraryrket i skogen än med motsvarande arbete i andra branscher. Att höja attraktiviteten enbart med höjd lön räcker sannolikt inte för den som har svårt att få livspusslet att gå ihop. Nya idéer kring organisation och flexibilitet vad gäller arbetstider och schemaläggning kan vara minst lika viktiga. Kanske ökad automation och fjärrstyrda maskiner i någon gång i framtiden kan minska problemet. Men det kommer inte att hända under den närmsta tioårsperioden, då en mycket stor andel av dagens maskinförare uppnår pensionsålder. Särskilt storskogsbruket har en stor uppgift framför sig, om man önskar hålla samma andel egna lag i produktionen som idag.

En mer hanterlig fråga bör vara den starka obalansen mellan män och kvinnor i yrket. Denna är ett problem, om man godtar branschens ofta uttalade åsikt att vi behöver fler av de bästa. Hälften av de tänkbara kandidaterna kommer ju inte ens till start. Det finns inga skäl till att det ser ut på detta sätt annat än förlegade traditioner och det faktum att skogsbruket inte lyckats övertyga kvinnor att man är en attraktiv bransch.

Nr 79-2018    Publicerad 2018-11-26 07:00
Företagande
Teknik & maskinarbete
Avverkning
Skotning
Arbetsmiljö
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.